KYRKOSTATEN. Rom den 44 Sept. Kardinalstatssekreterarens stränga kungörelse emot lugnet störande demonstrationer har väckt mycken ond blod och redan framkallat en protest di folkets namn. Denna protest, som redan den 15:de var försedd med 2000 underskrifter, skulle den 16:de öfverlemnas at palven. Iveone olficerare vid nationalgardet, som blifvit arresterade sör deltagande i samma demonstrationer som prinsen af Canino, halva imellertid åter blifvit satte på fri fot, och äfven prinsens affär torde få en mildare vänning. Det goda förståndet fortfar orubbadt emellan påfven och folket. ben 15:de tog Hans lleligbet i ögonsigte den af borgargardister bestående vaktparaden å Monte Cavallo. Han förmanade dem att med lugn och förtroende afbida händelsernas gäng. Styrelsens ilrigaste strälvanden gingo endast ut på att grunda ett läge, hvilket vore gynnsamt för framåtskridandet på den beträdda banan. Man finge tillika hoppas, att för detta undamål snart clt fast förbund skulle knytas emellan de italienska furstarne. Dessa ord belsades med ett dundrande vivat. Sedan följde en frukost, som skickades manskapet från palatset. Tvisten om Ferraras ockupering går, enligt allt utseende, en mycket fredlig lösning till möles. Det forljudes, att pålven skrifvit egenhändiga bref bade till kejsaren och kejsarinnan lör att till omsesidig tillfredsställelse få ett önskligt slut på detta missförstånd. Österrike är bojdt lör eltergilt, bara icke dess besältningsrätt ifrågasättes, och det tros att Ferrara snartblir utrymt, ja, en notis från Wien al den 19:de Sept., som dock icke sedan bekräftat sig, förmäåler tillochmed att så redan skett för rödsotens skull. NEAPEL och SICILIEN. De nyaste notiserna srån detta rike finnas i scauska tidningar, som erhållit dem genom det den 45:de i Marseille inträffade ångfartyget avesuvio.o be äro hvarandra på det högsta motsågande. Sud de Marseille sörmåler från Neapel under den 14:de, att lugnet hli svit tudomligt återslälldt i Reggio (äfven i hela det olriga Calabrien 2), i Messina och på alla punkter å Sicilien, och au äldrenoliser om försiggångna afrättningar i Messina saknade grund. Semaphore deremot förmäler, enlist brel från Neapel af den 15:de, att ännu ingen förändring ext rum, att jäsvingen var allmän, att upproret i Calabrien vann en allt större utsträckning, och att äfven å Sicilien, ehuru i Messina blott inom loppet af ett par dagar inemol 60 individer, enligt ständrättens dom, blilvil skjutna, insurgenterne fortfarande tilltogo i antal; ja i Messina skall tillochmed utbrustit ett nyit upplopp. AU detaljer saknas, förklarar Semaphiore derigenom, att neapolitanska regeriagen uppbjuder hela sin förmaga att sorsvåra korrespondensen med utlandet. (Notiser från annat håll förmäla, att alla bref brötos på posten i Neapel innan de alsändes.) — J. des debals sörmåler slutligen från Palermo uuder den 12:te Sept., i likhet med Sud, att insurrektionen påSicilien blilvitfullkomligt undertryckt. I Messina rasade den med oinskrånkt sullmakt forsedde general Landi, och ett sig värdigare redskap kunde Neapels despot svarligen hafva utkorat. Landi hade icke blott genom kungorelse al den 8:de Sept. infört ständrätten, utan tillika ett bemligt angilvaresystem. Ilan lofvar i sin kungörelse en byar, som har något för statens lugn vädligt att upptäcka, förtigande af dess namn och oförtöfvad beloDing. Der Österreichische Beobachter, en källa, den der dock icke är att sätta mycket förtroende till, sormåler från Neapel under den 13:de Sept. att eeneral Nunziante, som i Calabrien utölvar samma myndighet, som Landi på Sicilien, vid Sidernio stöt på en hop ådrebellera, 400 man starke, asom vid första anfallet af de kunglige trunnerne urinit till flykten. 4 Deremot för