F7 — EV 212 OO EE SE )J)FUÅct SR OMS återgisfva på följande kuriösa sätt: Nära fästningen utgöt en snabb flod, då dess stränder öfversvammades af de närbelägna dammarne, sitt klara vatten i insjön. Vi lemne åt läsaren att sjelf gifva en slik ösversätining. eller, rättare sagdt, försök till öfversättning det epithet, den förtjenar. — En sådan bjesse, som vår öfversättare, är icke nöjd med att endast excellera i filologi, utan ban vill äfven lysa i andra vetenskaper; sålunda slår han sig på ichthyologi och riktar denna del af djurläran med upptäckten af en ny sisk — kungssisken, hvilken som en pil far upp och ned öfver forsande strömmar. Se pag. TT! Skada bara att denne makalösa fisk, hvars upptäckt måbända kunnat tillskynda rektor Kullberg en plats bland vår tids store naturforskare, vid närmare påseende förvandlas i en — bock, eller rättare en isfogel. Se rättelserna! Talar man allvarsamt om saken, så kan det dock icke annat, än förefalla något hvar högst besynnerligt, att öfversältaren kunnat först och främst i stället sor isfogeln skrilva kungsfisken och sedan låta detta ord oanmärkt passera i alla korreklurerna. — Pag. 81 får sig grammatikan åter igen en kindpust, då det beter: landet på andra sidan är den gamle jagarens jord, om hvilken vi talat. bet var nemligen icke om jorden, utan om jägaren, som de ifrågavarande personerna samtalat med hvarandra. Nu göre vi ett hopp ånda bort till pag. 89, der vi stote på följande omening: allan kan redan sigta efter kornet på den gamle mannens studsares (draw the bead on the old mans rifle), i stållet för: han kan redan taga kornet på eller sig ta med den gamle mannens studsare. — Pag. 403 hafve vi åter ett prof på öfversättarens förmåga att atrogeto återgifva originalet, i det ban, vid osverflytiningen till svenskan af originalets ord: as we came back, gilvit dem en helt annan mening, än den de verkligen hasva, nämligen: asedan vi kommit siemo i ställe för: på hemvägen. Genom denna grofva blunder blir meningen, såsom man låtteligen kan finna, till den grad förvrängd, att sammanhanget går sörloradt; men det tyckes vara en af den osorliknelige osfversättarens egenheter att icke låta genera sig af sådana småsaker, som tydlighet och sammanhang. — Alt am oj a gråso (pag. 107) är endast ötversättaren sorbenallet, ty allt annat folk brukar att slå hö, men me j a säd. — bå öfversättaren, sidan 119, i en ur kapten Franklins verk erheexpedition to the North Polep hemtad beskrilning olver indianska snöskor, säger att framdelen af skon skjuter upp såsom fören på en båt,kan det väl icke vara annat än ståfven han menar. I samma beskrifning beter det, att det ej är lått all nyttja dem (snöskorna) bland buskmark, utvn alt bli ofta stjelpt omkull. För alt blistjelpt om kull, måste man, om ock endast medelbarligen, komma i beroring med något, som har lif och rörelse, hvilket likväl här alls icke omsormåles. En blunder nar således blilvit begången, men som vi icke varit i tillfälle att se originalet, kunne vi icke afgöra om det är kapten Franklin eller rektor kullberg, som har låtit densamma komma sig till last, ehuru det har all sannolikhet för sig, all det är den sednare. — Råfhundshynda (i ställe för stöl varehyn da) och vakthundar (i stället för gär dvarar) äro tvenne, pag. 426 forekommande, splitternya ord, med hvilka den vålmente öflversättaren täckts rikta sitt modersmål. — Hvarföre moose (a m er ik an s k el g), pag. 127 och 428, blilvit ålergilvet med jette-el g, kunne vi ej inse, och lika litet äre vi i stånd att begripa hvad som menas dermed, att denna elg (pag. 4128) ar ett starkt djur i alt stå säkert. För 5lrigt är det en pasallande inkonsequens, öfversättaren här vid lag låter komma sig till last i stasningssåttet, då det, pag. 127, står jetle elg och straxt derefter, pag. 128, jatteely. — l slutet af sidan 428 heter det: vinden tjöt omkring palisaderna, oeh ryckte i barken på taket, och som de alla lågo till sangs kunde de ej sofva för bullret utanför och den tilltagande kölden, liksom om de icke kunde sofva, em e dan de lågo. Vid en jemförelse med originalet finner man dock, att det varit SR BE oo pe 2 As agn a — ou AA Ah