STXCKEGODDS. Den 8:de Juli lockade ett skådespel af en helt egen beskaffenhet ölver 15000 åskadare till höjderna omkring S:t Antoine vid Marseille, hvarest de i spänd väntan afvaktade ankoms:en af vattenmassorna från floden buronce, hbilforde en väg al 24 licues, genom en kanal, som oltvilvelaktigt kan betraktas såsom ett al de största mästerverk i sitt slag. Marseille, som är beläget vid foten al en genom berg bildad ampbitbeater, led allaredan i äldre tider af vattenbrist, i det blott några få källor och brunnar, som under sommarhetlan ofta uttorkade, lesvererade det för 150,000 invånare behofliga qvantum vatten. For albjelpande af denna brist fattades redan under Ludvig XIII den planen alt medelst en kanal af 44 geograliska mils längd leda en del af floden Durances vatten lill Marseille, för att derigenom icke allenast förse denna stad med vatten, utan också till fruktbart land förvandla de hedar, som sträcka sig från Durance till Arles. Kanalen mäste föras till sitt mål medelst tillhjely af 56 igenom klipporna sprängda tunnelar och 12 aquedukter, al hvilka den vid Roquesavour kan mäta sig med dylika arbeten från Romarnes tid. Den är bestämd att lefverera 6 kubikmetres eller omkring 462 kubihsot vat en i sehunden, då vattenståndet i Durance är lägst. Omkostnaderna till detta jätteverk bafva redan upp: gått till 24 willioner francs, och komma, då ännu ytterligare erfordras 9 millioner samma mynt, att således utgöra omkring 46 millioner riksdaler svenskt banko. Ar 4856 beslutade municipalrådet i Marseille att företaga detta arbete och, kosta hvad det ville, genomföra detsamma. Verket är nu fullbordadt och kommer