Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1847, sida 1

och i derna sordelen af en billighet, som utan d stark tillförsel på längt när icke skulle vafjt ä stor, som den nu verkligen är. Utan då) tillförsel, eller vid en i mer eller mindre nå ringare, vore brödet nu måhända ännu 20 3 50 procent dyrare, än det verkligen är. Man uppskattar skulderna i de bus, som här i bäfvudstaden, i landsorten och i Irland på de sista I 4 veckorna inställt sina betalningar, till något Ölfver 2 5,000,000. Men en stor del deraf saller äter tillbaka på utlandet; och i flera fall losva massorna goda dividender. ben anmärkningen har bhsvet gjord, att till alla de länder, som sedan 2 är tillfört oss spanmal, såsom Nordamerikas Förenta Stater, Turkiet; länderna vid medelhafvet o. 8. v. utförts mycket mera brittiska produkter och fabrikater, än de föregående åren; Men dyra penningar utofva i handela en lika så ofördelaktig verkan som dyra varor. I Aug: 1846 var räntsoten här 5 00 pro anno, medan den nu är 6 60. Engsands banks status har sednast soga förändrats. bess sorräd af bullion öfrerstiger 9 millioner pund sterling, och torde successist öka sig under loppet af hosten. Att under sådana omständigheter ingen håg till spebulation i någon slags vara visar sig, är helt naturligt, och om man tager i betraktande den ofantligt starka solkokningen i alla transmarinska länder, bvarest Europger på de sista 20 åren fattat fast fot; så är det begripligt nog, att mången de tropiska ländernas produkt vid de nu införda förbättringarne i hulturen kau tills föras den europeiska konsumenten billigare; än i förra tider holländska och spanska monopolet medgalvo. Vi anse två tredjedelar af spanmålsgrödan i hela landet vara inbergad. De tre förnämsta sädesslagen hvese, korn, hafre hafva tvifvelsutau sifvit en ymnig askastning. fluru potäterna slas git ut kan ännu icke uppgisvas. Det eger sin fullkomliga rigtigbet; alt i ar äf pötatls satts måhända ännu mindre än en tredjedel af den vans liga qvantite en, och otvifvelaktiga tecken till torrröta bafva visat sig i några distrikter. ben stora vigten af en potatisskord i delta land käns ner man iche i utlandet, men Irland här förs lidne år visat den, ty parlamentet måste votera åtta millioner pund sterling och kunde tillochmed derigenom blott delvis sorhindra en direkt hungersnöd. Mera än 5 millioner menniskor lelva i Irland nastan uteslutande af potatis. llälsten al en hel polatisgroda begagnas till foder ät kreaturen, om den nämligen är ymnig; men då den i Irland i fjol nästan hek och ballet stog felt, så måste man slakta största delen af kreaturen, isynnerhet svin; Derföre står ännu i detta ögonblick i hela landet priset å kött och fjäderlå 25 till 50 0 bögre ån vanliga år. Då ou allisa i år alkastoingen al potatis icke han vara annat, än högst inskränkt, så förmodar man alt mais, rågmjöl och sämre sorter utländsk spanmal af alla slag i stor myckenhet torde komma att förbrukas under loppet af vintern, om priset bibehåller sig på samma låga ständpunkt som för närvarande. D i dessa dagar ingångna notiser från Hland lemna saga tvilvel öfrigt, att potatiskorden åter kommer att slå felt, och al potatis har der blott blitvit satt fjerdedelen af den vanliga qvantiteten. VMan befarar derföre instundande vinter en Dy hungersnod i Irland, och det är lätt att förs utse, alt regeringen kommer alt råka i icke ringa förlägenbet att asluna medel till lindrandet al en sådan nod. Uvete är for dyrt för att kunna köpas af de ringare klasserna, och af halre och andra mjoft ika ampen är icke afskaslningen tillräcklig att ersätta hygd som brister i potales. För ögonblicket wvotere vi följande spanwälspriser: inhemskt hvete 45 a 58 s., aifo hor 25 å 56 s., dito hafre 48 å 26 s.; utländskt hvete, Danz., königs., bästa sorter 50 å 36 s., gjåmre vara 16 BO s Clejnor. Mal IAnTf-.