Article Image
CYTESCLHUENNUNULIHEEÄEES. ENGLAND. London den 51:ste Sept. Englands bank bar beslutat, att till Oktober, på fonder och skattkammarobligationer och, såsom man älven vill veta, på vexlar, lemna län till 5 0,0. . Att ställningen i Irland öfverbufvud taget åter blir bättre, synes af de ymnigare bidragen till repealräntan. JOha O Connell bar nu ölvertagit det honom appdragua, efter fadern lediga, ansorareskapet for ågamla Irland. a Deu 27 och 28 Aug. rasade en våldsam storm på skottska kusten, hvarvid skeppet eCantona från Hull med 300 utvandrare om bord totalt förolyckats. Arbetarne i bomullssabriksdistrikterua hafva hållit ett slags parlament eller riksdag, hvara deras ombud fattat en mängd beslut al det sylte, alt i samrad med sabrikanterna iohibera arbetet på nägra veckor. Derigenom tror man sig kunna häfva de olägenheter, som uppstatt och ånnu torde uppstå af misslörhallandena emellan priserna å raämnet och sabrikaterna. Nuvarande tidpunkt, då väderleken medzifver annan sysselsättning, anses sasom synnerligen lämplig for atgärdens utförande. Notiser från Cap af den 30:nde Juni sörmåla, att en trupp engelska soldater vid ett anfall på balserhosdingen Sandillas Kraal blifvit tillbakaslagen och wäst retirera, hvarvid Engelsmännen förlorat 2 dode, deribland 4 olsicer, och 6 å 8 särade. FRANKRIKE. Paris den 2:dre Sept. Sardinske gesandten bar till ministeren för utrikes ärenderna inlemnat en not al soljande innehall: I fall påfven skulle anropa Sardinien om dess bistånd emot Österrike, skulle konungen icke neka honom sin bjelp, enär han såsom italiensk makt anser för si pligt att uppråtthalla alla ballöns staters bafhangignes. Detta steg af den sardinska gesandten uar våckt stort uppseende i de diplomatiska kretsarne. knglands inblandning i italienska frågan (genom den hotande not Palmerston tillsändt Wieneckabinettet) har satt franska kabinettet i en sanska skef ställning. Straxt vid forsta underråtelsen om Ferraras besättande skickade Gulzot en not till Wien, hvari han förklarade saken vara rent diplomatisk och alls icke kunna leda till nagon bevapnad mellankomst sran Franhrikes sida. Cuizot har saledes bundit händerna på sig, och dock blir nu en eller annan slags demonstration nodvändig, så sramt icke Franlrike vill se allt sitt inflytande på italienska angelägenheterna falla i Englands händer. Regeringen bar låtit offentliggöra hela protokollet öfver pärskammarens hemliga session den 21:ste, pårsrättens dom, generalprokuratorns slutpåståenden, kansleren Pasquiers berättelse, densammas svar på besvär, anförde af hertigen af Boissv öfver bårsvärdighetens kränkning genom hertigens af Choiseul-Praslin lagstridiga arrestering ännu innan pärsråtten anbefallt en sådan och upptagit målet, och äntligen Sakkunniges utlåtande osver hertigens dodssätt. Ossentliggörandet af dessa handlingar utgör ett eklatant bevis på erkännandet af den offentliga meningens makt i Frankrike. I de sakkunniges utlätande anses nertigen redan den 48:de halva intagit giltet. I kanslerens svar på Boissys besvår förklarar den förre, att, om någon artikel af chartan blifvit ösvertrådd, så vore regeringen alldeles främmande för detta faktum och han allena aloge sig ansvarigheten derföre. När masistratspersonerne den 48:de på morgonen, oakladt de sig hopande anledningarne till misstankar emot hertigen, ändå icke af aktning för pårsprivilegierne vågade arrestera honom, så hade de enligt kanslerens tanka misstagit sig. Enligt hans mening gåfve ertappandet på bar gerning magistratspersonerna en maktsullkomlighet, som de annars icke hade, deras plikt ökades på samma gång som deras rättigbeter. bet vore högst nödvändigt, att försäkra sig om

13 september 1847, sida 1

Thumbnail