I. Stockholm den 5:dje Sept. H. M. Konungen med den del al Kongl. familjen, som med H. M. afrest från Norrige, bitväntas nästk. Tisdag. En del al de permitterade statsråden bar redan anlåndt; resten lärer komma i borjan af nästa vecka. Sedan skola de förberedande arbetena för riksdagen, såsom det säges, med all sart pågå, och man skall då få se, att det är allt mycket bra, m. m. Så beskrilves det ifrån vissa håll, der man gerna ser, wall folket tro skall.9 Vi få nog sel Imellertid bar den nya konservativa tidningen aTideno utkommit. IIlvarken det yure eller inre deraf har motsvarat hvad man väntade, Herr Palmblad bar sjell underiecknat programmet, men tillika reserverat sig mot de delar al innehället, som han ej sjelf sorlaftat; och om man får tro på beredvilligheten att intora en fri dis: kussion öfver alla ämnen, så skulle tidningen vara beräkvad på att blifva ett fält för alla slags meningar. kan allmänheten stå ut dermed, så är det ej underligt, att Redaktionen kan det; ty hennes enda svfte tyckes vara att begagna sig al aktie-kapitalet för att reproducera sina gamla osanningar och vanställningar, om Amerika, Norrige, den s. k. liberala pressen, styrelsesälten i de större europeiska staterna, vär egen grundlags anda, samt värt folks tillständ, hehof och tänhesätt — så vidt man kan sluta af började artiklar, revyer, o. s. v. Postdagligen ingå nu berättelser om riksdagsvalen, men ännu torde det vara svårt att bedöma deras total-utseende. Jag uppskjuter derföre ännu något yttrande derom. Så mycket torde dock kunna sägas, att valen af borgerskapet i flera städer gifvit nya bevis på olyckan af ståndsoch klassval, emedan just misstänksamheten och ogenheten mellan handelsoch handtverksklasserna lemnat valen i händerna på embetsmån, aspiranter till tjansler och enskilta fördelar, w. m. Imellertid torde nog Ståndets ute seende på det hela blifva bättre, än mången sormodat, och i alla fall står det ej ännu sä illa till, att ej den sloa allmänna opinionen kommer att mäktigt inverka på begge de af borgerskapet och allmogen valde ständen. Den är den mäktiga hässtång, som förmär att besegra alla parti tillställningar och bota många af de missförhållanden, som de enshilta interessena eljest medföra. Värre är det, att preste-ständets ut seende icke tyckes blifva hvad man hade bordt hoppas; men kanske ligger häri en lycka; ty detta kan föranleda, att folket i detta afseende öppnar ögonen för sitt rätta förhällande till de andlige såderne — ett sorhallande, som snart måste giundligen tagas till pröfning, om ej andligt och timligt elände skall blifva vära esterkommandes lolt. Adelus utseende blifver säkert ännu mera otillfredsställande för folkets sak; men detta ligger så i sakens natur, at det ej bör bedröfva: tvärtom måste det blifva en ökad kraft i nationens hand att afskudda sig med en gång en institution, bvilken grundar sig på två sådana oling som medfödda rättigheter och konungagodtycke. Under det man skådar dessa och andra tecken till en raskt fortgående upplösning af vårt samhälles ruttna institutioner och en ännu raskare utveckling af obelatenbeten med en svag regerings hallmesyrer och de privilegierade klassernas sjelfviska och oförständiga beteenden, måste man sorundra sig osver, att de, som genom beslutsambhet och kraft är 48435 bade kunnat gora ett slut på hela oredan och förskaffa landet en folkrepresentation, samt sig sjellve en förtroligare, lugaare ställning till folket, icke begagnade det då sig erbjudande tillfället dertill, utan af blandad egenkärlek, fruktan och personliga rancuner försummade tillfället och gåfvo genom sin skygga hällning nytt mod åt sina och lolkels gemensamma vedersakare. Huru olika ha