Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1847, sida 1

—— MORRESPONDEN 5.) Skaraborgs lån i Juli 1847. Från sparresåter reser man, vid foten af Billingen, en med los och barrskog angenämt omvexlande väg, för att komma till Walle härad, om livilket redan Thuneld på sin tid anmärkt, ati det är en iplana de vackraste orter i Sverige, i anseende till dess sjusmiga löiskogar, iruåi2 ): bara åkrar, blomsterrika ängar, många och fiskrika sjöar, samt det med granskog bevuxina Billingsberget, hvilket, liksom en grön mur, på hela den sidan gifver häradet ett behagligt utseende.? Det är ifrån sluttningarne af billiogen, som man kan lå en rigtig öfversigt äl detta på naturskonhet så rika bärad med dess i oändlighet omvexlande former och dess hundradetals sjöar. Allmogen påstär, att der finnes en sådan för bvar dag i året, och man inser älven snart, alt dess antal måste vara betydligt, ty i hvarje däld eller fördjupning finnes en liten insjö sosta ej större än Götheborgs stottorg), som vänligt slår upp sitt blå öga, under det den smekande kysser den blomsterholjda stranden eller afspeglar den omgilvande löfskogen, som troget står på vakt alt ej stormens vinge mi väcka oro i hans barm. vid en sådan liten sjö, på alla sidor omgilven af lölskog, låg en snygg stuga med en hältäppa och en trädgård. Allt derstådes var tilltaget i en liten skala; men hade tillika denna näpna smånätthet, som näston alliid är diminutiver förbehållen. I trädgården växte stora buskar af åbrodd och salvia, hvilkas starka vällukt allmogen företrädesvis ålskar, och ösfver deras grönska höjde några pioner sina blodroda blomkronor. Inom den lilla stugans omrälle lörrädde sig icke blott snygghet, utan till och med skönhetssinne, hvilket älven den fattige visar sig ega, om det ej förqväfves af en högst tryckande nöd. Så t ex. pryddes fönstren af balsaminer, som ur sina till blomkrukor apierade buteljbottnar på sastiga stånglar böjde sina hvita och ljusroda blomvippor, trånsjukt blickande mot de solstrålar, som det lilla sonstret sormådde insläppa. på väggorne sågos u hlipplia sirater och mångfärgade rosor af papper, på hyllan blänkle busels renbarheter: nägra tolrickar och fat af tenn, och på en särskilt liten hylla hade man med from omtanka beredt rum för familjens bibel, jemte några andra andaktsböcker. Allt stugaus husgeråd: af träd var rent och byitskuradt, äfvensom gollvet, från bvilket del utströdda färska enriset spridde sin friska, angenäma lukt. Inne i stugan besann sig äfven dess bästa, värderikaste prydnad, den, som genom ordningssinne och husmoderlig omtanka ordnat denna lilla verld, ) Portsättnihg från N:r i9l.