såsom följd deraf, äfven då sådant icke åsystades och icke påbjöds. . 2:0. Iaskränkning af idkarnes antal i en mängd tillverkningar. 5:o. Inskränkning i qvantiteten af varutillverkning. När statsmakterna en gång genom oklok uppmuntran åstadkommit sådana nåringsföretag, hvilka i likbet med drifbusväxter icke sötdraga den fria lutten, så innefattar de sålunda framlockade idkarnas belägenhet, (föranledd af slatens löften) verkliga anspråk, hvilka icke kunna lemnas utan afseende; emellertid kan staten icke låta missforhållandet för alltid sortfara, om man en gång bunnit inse det skadliga i sådant afseende. En godtgörelse blir då nödvändig. Mano har ett sätt att albjelpa det onda, ett så enkelt, att man icke nog kan förundra sig deröfver, att det icke alltid i dylika fall begagnas. Det består i förut bestämda och långa öfvergångsperioder för förändringen. Det är förut sagdt, burusom hvarje vara kan och måste, fastån genom bandeln införd i ett land, betraktas såsom der producerad, och att det är i ett afseende alldeles likgiltigt om ananassrukten växt i Norden, eller om hon blifvit nordboens egendom på det sätt, att ban bröt ett stycke malm ur det outtomliga berget och derför tillbytte sig frukten. Men ännu mer: han skulle icke hafva brutit malmen, om ban icke derför kunnat erhålla frukten i utbyte; den hade fått qvarstanna i berget, af lika litet värde som gråstenen i bergsträckan derinvid, eller som sanden i bafvet. Deremot, om han planterat anavas sjelf, torde den, med alla dess vilkor af värmning och vård, hafva kostat tjugo gånger mera tid och kapital, än som nu användes vid brytningen af malmen, hvarjemte produkten, som icke blifvit kokad under södrens sol, gäfve ett fattigare arom, ehuru dyrt betald. Var den sednare produktionsmethoden bättre? Vann den producerande , och vann staten något genom densamma? fp GR