de bon, med en skalkaktig blick, ase, den höge herren, som står der vid sonstret, har myeket mera penningar, än jag; allt, bvad jag äger, får jag af honom, och han gilver gerna. Gå nu äfven bort till bonom och lät gifva dig det dubbla, 8 riksdaler.o — Med bögt skratt ser drottningen äfven denna gåfva utdelas af den eljest gilmilde, men nu spefullt leende, långsamt betalande konungen, och önskar den gamle veteJanen lycka. Denne bar sett det lyckligaste äkta par, och sedan ban lemnat det furstliga rummet, hörde han det högljudt glada skämtet derinnansör. luvaliden, som på originelt maner sjell mundiligen berättade denna behagliga anekdot, hette Christian Brandes. AATAAnn