Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1847, sida 1

Ädla metaller i engelska bankenn hvalf och cirkulerande i landet i form af för det mesta guldmynt 45, 000,000 Totalsumma 76,700, 000 Vi tro, att summan af det i dagliga rörelsen besintliga klingande mynt för närvarande föga öfversliger 2 353, 000, 000, enär sedan nio månader mycket mynsadt guld gått utrikes. Ännars har man ofta uppskattat det i landet uti omlopp varande myntet till 40 millioner 8. Alt Englands bank eger alt äfvenledes för den del af ädla metaller, hvilken hon besitter af ofvannämnde 45 millioner 8, ulgilva noter, hafva vi flera gånger ompämnt. Dessa 84 77,000, 000 penningemedel ulgöra, fördelade på Storbritanien och Irlands nuvarande befolkning, 30 mill. menniskor, 2: 44 s. 6 d. per person, medan år 4814 vid 48,00,0000 noter, 20,000 000 i ädla metaller och 48 millioner innevånare 53: 15 s. 6 d. per person cirkulerande penningar voro för hand. Handel, industri, folkmängd och nationalsörmögenhet hafva sedan 50 år lördubblats, och penningemedel sörminskats en tredjedel ! Vi anse oss hafva sagt tillräckligt för att visa, att den nuvarande banklagen icke motsvarar nationens behos; den inskränker, hotar och sörminskar industrien, medan den i samklang med den fria handelns principer och verkningar skulle garantera en sornuslig, försigtig, följaktligen betryggad expansion. Det kan icke vara interessant för utlåndningen alt läsa den mängd af sakkunniga och förståndiga förslag, som nu föreläggas den financiella publiken, för att visa buru den nya bankakten skulle ändras så alt den icke beröfvades något af dess betryggande egenskaper, men dock i nödens stund mera bidroge till penningecirkulationens ulvidgande och underlättande. vi vilja alltså icke ingå i detaljerna af detta ämne, utan blott nämna de ledande åsigterna och meningarne. England. bar blifvit stort och rikt genom bappersmynt. Detsamma förutan skulle det icke varit i stånd till de ofantliga ansträngningar, som de särskilta europeiska staternas politiska ställning kräfde de första tjugo åren af detta årbundrade, men det är iuteressant och. vigtigt alt erinra sig, att de utomordenlliga polilisba kriser, revolutioner och krig, som från 4790 till 4843 skakade Europa, Amerika och Indien, i bog grad förorsakades al det lätisinne och den okunnighet, med bvilka våra närmaste grannar under en tidrymd at 400 år tillförene bebandlade sina finanser, och störtade sig i en algrund af alla slags olyckor. Andra stater undsluppo med knapp nöd ett dylikt ruinerande öde och alla dessa bedröfliga ytterligheter, som blefvo en följd af vanskölt pappersmynisrörelse, uppstodo blott af den omslåndigheten, att man icke egde nog kraft och insigt att förskaffa pappersmyntet det nödiga förtroendet, cch, så vidt det ligger i sakens natur och inom möjlighetens grånsor, göra detsamma betryggande. Tagande detta i betraktande skall också ingen förståndig observator sadla den delen af den nya bankakten, hvilken stadgar, att Englands bank ej lår emitlera noter till högre belopp, än hvad som motSsvarar den säkerhet nationen garanterar (14 millioner s) jemte den i dess hvalf befintliga valuta af ädla metaller. Men lagen är alltför mekanisk, den nodgar banken att hålla inne ännu några millioner bullion mera, än summan af utelöpande voter, för att undvika en fara, som den icke kan kontrollera. Når Sir Robert Peel om våren 4844 föreslog lagen, betecknade ban sjell möjligheten al en penningekris, den der icke kunde förutses elier undvikas, och proponerade bland annat, att i sådana fall ett rådskollegium (supreme council)) utaf tre eller. fyra statens första embetsmän skulle in