Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1847, sida 1

RR RH ——ö — —— UTRIKES NYHETER, . FRANKRIKE. Paris den 26:te Juli. Deputerade kammaren bar den 24:de med undantagande af inkomstbudgeten slutat sina arbeten; sessionens officiella slut kommer dock sorst att ega rum den 14:le Augusti. Den 23:dje hade kammaren samtyckt till upptagandet al ett statslån af 350 willioner till betäckande af de statskassan för utomordentliga statsbygguader ådrogna kostnader. Euligt hvad finansministern under diskussionen medgilvit, ertordra de enligt lagarne af 1841 och 42 reglerade utomordentliga stalsbyggnader ett kostuadsbelopp af 948 millioner ocu alltså aterstar ännu en utgill al 598 millioner att betäcka. Kammarens verksamhet under sin 7 manaders sammanvaro inskränker sig hufvudsakligen will bevillningar af anslag för stalsmachinens gang och voterandet af lagar (jernvägs-) hvilka på det allmännas bekostnad sikta Roshschild och hans vasaller. For nationens sanna val, dess iustitutioners utveckling och sromatskridandet i ölrige rigtninsor har rakt ingenting blifvit gjordt, ty sånmåssinsorselns temporära srigifvande, af det tvingande beholvet påkallad, kan nåppeligen anses ulgora ett undantag; alla i en Uberal anda vackta förslag hafva fallit till marken och samtiliga de stora vigtiga samhallssfragorna sorblisvit olosta. Parskammarens verksamhet är, då man undantar dess oppiddande sasom domstol i Cubierska aflären, icke värd alt nämna; denna korps af gubbar är i än högre grad än deputerade kammaren, ett viljolöst redskap i maktens bänder. i Pellapras dom soll mycket rigtigt den 25:dje och lyder på sorlust al ummorgerligt sortroende och 40,000 srancs böter. J. des debats torktarar lör skändliga smädelser de nyligen i omlopp satta ryktena alt Frankrike i förening med Österrike genom hotande noter sökt afskräwma palven från lullföljandet af hans liberala afsiuter och prisar på samma gång den de nyaste reformerna i laliec samt önskar dem all framgång. Hela artikeln är dock hållen i en skygg ooh ytterst försigtig ton, och man tycker sig förmärka, att franska regeringens icke olsiciella organ mindre befarar ultraliberala italienska rörelser, än alt llalienarne skola gifva de absoluia makterna förevänning till en intervention, som visserligen icke skulle gerna ses af deo Iranska politiken, men som den nuvarande regeringen icke skulle ba mod att möta med något allvarligt motstånd. Den afrikanska grufalfåren får ett allt hinkigare och för vederbörande mera komsprometlerande utseende. Den ena upptäckten, värre än den andra, sramdrages al Courier frangais och Semaine, hvilken sednare tidning sorst borjade röra i saken. Regeringen kan vumera icke gerna undgå att upptaga älven denna smutsiga aslär till undersökning, och sär man tro ryktet skall också en sådan redan blilvit beslutad i konseljen. 2