Ä Å ÅL i. höra sig aflägga hundratals personer i honshänder nykterhetslöstet. — RYSSLAND. Enligt i Berlin, såsom det heter, af resande Ryssar utspridt, högst otroligt rykte, skäll ezaren hafva för afsigt att assäga sig thronen till förmån för en af sina söner. ; Franska blad omtala nu ett betänkligt bondupplopp i guvernementet Witepsk. Många egendomar och herrasåten skola blifvit totalt förstörda och de hotade godsegarne flydde åt alla båll. i KÅUKASIEN. ; hyssarne ha åter fött dugtigt stryk af bergsboerne. I spetsen för 40 bataljoner infanteri, några afdelningar dragoner, kosacker och milis; jemte 42 kanoner, 2 mörsare och et raketbatteri bade furst Woronzow företagit en expedition emot den i Daghestan belägna besästade byn Gergebil. Elter längre förberedelser och sedan dagen tillförene bresch blisvit skjuten, stormades byn den 16:de Juni på morgonen från tvenne håll liktidigt af tvenne ryska kolonner. Den första kolonnen inträngde tvenne gånger i det inre af byn, men blef slutligen, eburu understodd af reserven, tillbakadrilven af Miäridetne (valda krigare bland bergsboerne) och måste anträda återtåget till lägret. Åsfven den andra kolonnen, som på sin sida icke framträngt så långt som den första, fick order att relirera. Striden var mordisk. Bergsboerne skjöto ej förr; än Ryssarne voro tätt intill murarne, och när de sistnämnde inträngt i byn funno de helt och hållet oförutsedde hinder, såsom t. ek. i jorden gräfda logementer, ur hvilka gafs en mördande eld, befästade hålor, boningar betätkte med blindtak, som de uppblättrande soldaterne follo igenom ned på Muridernes svärd. Efter denna nåsbrånna, hvartill älven kommer, att koleran visat sig bland ryska lrupparne, har Woronzow tills vidare gifvit på båten alla vidare företag emot Gergebil. Ryssarnes förlust i striden den 46:de Juni bestiger sig till 2 majorer, 6 officerare och 119 gemene i döde och 28 officerare och 463 gemene i sårade; bet är noga att mårka, att berättelsen om detta Ryssarnes nederlag är hemtad ur sjelfva S:t Petersburgertidningarne, hvadan äfven Ryssarnes förs lust kan antagas vara vida betydligare, än den här uppgilves. GREKLAND. Notiser från Athen af den 4:de Juli omförmåla utbrottet af oroligtieter i Maina. Det är dock icke bekant, huruvida de blott äro valexesser, eller om de äro af politisk natur och stå i sammanhang med Grivas afsär och Krisiotis samt andras icke till utbrott komna rebelliska sorehafvanden. Vore detta sednare fallet, säge det nästan ut som om en systematisk plan varit å hane att genom flere på olika punkter i lane det utbristande oroligheter bringa säkerna på spetsen och dymedelst bereda lord Palmerstön tilisålle att intervenera och störta den honom så sörhatlige Kolettis: ITALIEN. Den 5:te Juli utkom i Rom dekretet om inrättandet af ett borgargarde i kyrkostaten, hvilket för Rom allena är anslaget till 14 hataljoner. Denna åtgård har till nytt lif återkallat folkets entbusiasm för påfven. Kardinal Gizzi bar nu resignerat. Kardinal Ferretti betecknas såsom hans efterträdare. En handelstraktat har afslutats emellan kyrkostaten och Sardinien. I Siena halva emellau de civile och militären ågt rum ganska allvarsamma uppträden, lill bvilka första anledningen gafs genom ett grål mellan studenter ocn karabinierer, hvilka sednare ville sormena de sorre att sjunga på gatan. En deputation af ansedda Sienesare har imellertid begifvit sig till storbertigen i Flo