Article Image
Sållthå tUUTU, Som råttighet beviljades till drifvan det af de ofta omtalade grulvorna, af Pellapra bekommit 935,000 Frances. Denna upptäckt gjorde ett utomordentligt intryck och frampressade af Teste det utropet: aJag är en förlorad manla Merkommen till fängelset, försökte. han att medelst ett sjellmord rädda sig undan vanäran och aflossade till den åndan på sig tvenne pistoler, hvilka hans egen son skall lemnat honom. Den första pistolen klickade; den andre brann väl af, men kulan inträngde icke, antingen emedan skottet varit dåligt laddadt, eller, bvilket är troligare, pistolmynningen prässats alltför tätt intill bröstet. Teste erholl blott en stark kontussion i venstra sidan. kunallen var mycket stark. Man störtade straxt in i rummet, fann fången liggande på golfvet och lidande af stora plågor samt förband honom, oaktadt allt hvad han spjernade emot. Sedan fördes han i strängare förvar och bevakas fortfarande. Uti pärskammaren session den 15:de öppnades sorhandlingarne med en berättelse öfver Testes försök till sjeilmord. Sedan upplästes ett bref från Teste till kansleren, uti hvilket den förrei soljd bvad som förekommit vid förböret dagen tilllörene uppger allt försvar, anropar domstolen att förskona honom ifrån att personligen inställa sig samt underkastar sig på förhand hvarje straff han kan blifva ådomd for den enda svaghet han under bela sitt lif låtit kommit sig till last och för hvilken han nu så dyrt pliktar; hans personliga inställelse vore numera helt och hället onödig för sanningens upptäckande och kunde för olrigt blott genom fysiskt vald tillvägabringas. Derefter androg allmänna åklagaren Delansle sina påståenden, hvilka, hvad Cubicres beträffar, gingo ut på ingenting mindre, än alt besagde general måste drabbas af all lagens strängbet, utstrykas ur armåens rullor, hvilken ban vanårar och utstötas ur pärskapet, som han smutsfläckat, ehuru Herr Delangie medgaf, att C. redan lidit en del af sitt straff derigenom att ban allt sedan 4843 af en sådan menniska sow Parmentier städse varit hotad med anklagelsen för bedrägeri. allvad Herr Teste betråssare, sade Herr belangle, oså har jag, efter hvad ni, mina Herrar just nu hört, icke mod alt mäta den afgrund, i hvilken han lätit neddraga sig. Hvad Parmentier beträffar, så må rättvisans arm drabba honom tungt och utan misskund; deuva menniska har blilvit angifvare för att undanrödja sista motståndet emot sina omättliga penninge-utpressningar. Pellapra må på det gömställe, der ban döljer sin vanårade alderdom, erfara, all lagen icke ostraffadt låter ära och redligbet kränkas. Rättvisan måste visa, huru orått de bade, som nyligen åter ropat: det gilves förbrytare som icke nås al lagen. Man såger äfven, att bestickligheten genomtränger hela samsundskroppen och är elt tecken till samhällets upplösning. Men den nuvarande undersökningen vare det bästa svaret på denna nutidens anklagelse. Den noggrannaste undersökning, det skarpaste genomforskande af alla ministeren for allmänna arbeten tillhörige handlingar, böcker och register, alla embetsmäns tagande i förhör, hafva lagt för en dager den största redligbet hos alla vid bemälte ministöre anställde personer 4 (Generalprokuratorn behagade förbise, att de rigtigt äkta skälmarne icke gerna lita beslå sig med sina sussens). — Herr Baroche, Dubieres sakförare, anförde isynnerhet till sin klients försvar, att denne, en beskedlig och godbjertad, lättledd menniska, i hela afsåren blott varit ett verktyg för de andre, först för Parmentier och sedan för Pellapra. Testes advokat, Adrien Benoit, påminde midt under den smärtsammaste rörelse om sin klients långa ärofulla löpbana såsom advokat, statsman och domare, och huru han ännu i detta ögonblick icke länker på sig sjell, utan blott på sin son samt på det bestämdaste förklarar, att densamme icke haft den ringaste kännedom af hans steg. Han slöt med dessa 50ssuets ord: akrinren er, att barmbertigbeten är rättvisans barn. — Pärskammaren var åter tillsammans den 16:de för alt taga generalprokuratorns påståenden i ölvervägande. Vid postens algång var diskussionen ännu icke slutad. — Såväl Teste som Cubiöres halva, för att bespara sig den skymsen, alt blifva skilda från sina embeten, lagt in om afsked från desamma. En tidning påstår imel

24 juli 1847, sida 2

Thumbnail