Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1847, sida 1

T— ——— —— ——— —— s ———————————————————— :000 tet ZMt2 — — för parisiska besolkningens tuktan! De rikt smyehade såsterne blefvo på Vägen till festen, dit de begafvo sig i lysande ekipager, insullerade al folket från sorstaden S.t Antoine. bet rigtigt hoglade Pittra speord osver de storas gians och lolhkets nod, öfver myndigheternes besticklighet, öfver det dyra brodet o. s. v., mustiga tillwälen spatades icke eller och slutligen hörde man allmänt ropas: HNed med statstjufvarne, ned med Cudias och Cubicres stallbroder4 Polisen vägade icke blanda sig i saken. Regeringen har nu ochså, till raga på sitt beteende, borjat anställa förtöljelser emot pressen, hvilka mera än nagot annat forrada dess onda sammvete. Democralie pacisiqgue har på 5 dagar icke mindre ån 5 ganger bii vit belagd med beslag for en artikel olver lagarnes krialtloshet emot de rikes och waktinnehafvarnes bestichlighet och use bet. Far det i Frankrike pa detta sått sortga ännu en tid, sa torde en dylik katastrof, som bragt Orleanska dynastien pa thronen, ater lika hastigt störta den deilran, och detta med rätta. Finansministern bar den 7:de i deputerade kammaren begärt dess samtycke for afslusandet af ettastatslan å 350 uillioner Francs. benna begåran, enuru sorutsedd, bar dock i närvarande ogonblick gjort ett ovåmadt intiyck i kammaren ocb pa börsen. Paris den 15:de Juli. Förhöret med Cubieres i Pärskammaren slutades den 9:de; samma dag blet äfven Parmentier förhord; förhöret med Teste egde rum den 10:de. Den A2:te hordes vittnena och den 15:de begynte de anklagades sakförare halla sorsvatstalen. be anhlagade sorhlarades redan elter storsta olsentliga sessionen skyldige att träda i bäkte och sitta i Luxembourgs fängelse. Pellapra är och blir borta samt hindrar genom sin sfranvaro måälets rigtiga utredning, enär de audre söka att vältra skulden från sig på honom. Nägra steg till hans reblamerande hasfva ej blifvit gjort och lära ej eller blisva det. Hav uppenaller sig imellertiäd någonslsädes i Tollaud eller Belgien. Cubieres var vid sorhoret mycket upprörd och gjorde derigenom ett sor sig sormånligt intryck på åhorarne. Hvad han ansorde till sitt sorsvar later sammanlatta sig i de tvenne punkterna, 1) att forsoket till bestickning, om det skett, blisvit gjordt af Pellapra och 2) ati allt hvad han hade sig om beslickningen bekant, bärrörde från de sorhlatingar Pellapra gilvit bonom ölver sina (Pellapras) bemodanden. Parmentier, som deemot netedde sig belt ogeneradt och talade med mycken lätthet, sökte att i sina svar komma till det resultatet, att 4) alls ingen bestickning sorsokis eller egt rum och alt 2) ban sjell aldrig toll på en sådan utan alltid blott ansett den for en förevänning, genom bvyilka man ville narra pengar från giu-bolaget. Sitt hotelsebref till Cubieres blygg ban icke öfver, enär han genom detta bref blot ville äter komma till sina pengar. Cubicres hade velat skramma actieågarne sor att komma ät grulvorna för en spodtstyfsver och han (Parmentier) bade velat tvinga honom att betala dem med 2 millioner. Teste sorsvarade sig med en utmärkt skicklighet och talang. Resultatet al hans svar skulle vara att ban icke kan vara ansvarig för bvad som förekommit i icke från honom bärrörande bref, och all i grulveaffären ingenting kunde läggas honom till last. Viunessorhoren d. 42:te gålvo dock uppenbarligen vid banden, att Teste bekommit betydliga summor af Pellapra. Hvad intryck sor öfrigt de anklagade än för ögonblicket genom sina salaregålvor kunna framkalla, och huru målet i juridiskt bänseende än måtte utveckla sig, så äro åndå desse män, tillhörande der lornämsta penningearistokratien, moraliskt sållda insör opinionens domstol. Cubierska målet i förening med andra likarlade fakta bar bland folket framkallat en dot , . 2 jisenjna aak 3.. Unr cio Af fonknen na dan