Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1847, sida 1

H. M. proponerade skålar för de fr naturforskarne och för konung Oscar. E de tillstädesvarande gåsterne befann sig ålven Lucien Bonapartes son, Prinsen af Canino, hvilken låtit anteckna sig som medlem af natursorskaresällskapet. — Efter den första, ordjnära, allmänna sammankomsten, som egde rum den påsoljande dagen och bevistades af H. M. Konungen af Danmark samt vid hvilken föredrag hollos af honserensrådet Örsled, biskop Agardh och prosessor Hansteen, samlade sig omkring 150 naturforskare till en gemensam måltid i Casinos stora sal. Förste ordföranden konferensrädet Örsted, bjöd derstädes, i en af honom proponerad skål, gästerna vara välkomne. På denna välkomst-toast svarade biskop Agardh med att foreslå en skål för H. M. Konung Christian VIII, såsom vetenskapernas, i synnerhet naturvetenskapernas, gynnare och be: skyddare. Deresler utbragte professor Forchhhammer en skål för biskop Agardh; Bang en dito för natursorskarnes anförare och slutligen prosessor Forchbammer åter en skål för en vid bordet närvarande gäst, Prinsen af Canjag, hvilken sistnämnde skål blef drucken under ett utomordentligt jubel. Prinsen tackade på sransyska och uttryckte i denna sin tacksägelse den liliga önskan, att nationerna måtte ernå de föreningar, efter Hvilka de traktade, och hinna den höjd af utveckling och bildning, till hyilken de sträfvade. Under måltiden blef följande, af H. P. Holst sorlattade, vackra säng alsjungen: i Vel mödl igjen paa vare grönne Sletter, I stolte Sönner af det höie Nord! i Den danske Skov en Velhomst-Krands Jer fletter, Og Stranden hilser med sit Ha fruchor, 9 e d s v . For den Indviede, for Forskerbiet Sin Skjönheds Pragt Naturen folder ud: Med hkastet Slor og mildt imod Jer böiet Sin Brudgomsskare venler hun som Brud! Ja, ikke sandt, hun er den Brud, J kaared Den Brud, hvem udelt J gav Iljertet hen! O Hders Kjerlighed hun ikke daared, Su hele Ridlom gav hun Jer igjen; — Sin hele? Nei! end mangen Skat hun gjemmer Forborgen, — men som Qvinde er hun svag, Og lidl hun i et Cieblik sig glemmer: Da kommer alt det Skjulte for en Dag! Lyksalig Den, der hendes Sprog kån fatte Lyksalig Den, hun aabner ömt sin Favn, Lyksaliyg Den, hun skoentker sine Skatte — Han slynger höu mod Sljernerne sit Navn! llans storre Held skal ei os Andre krenke: Som Venner, Brödre jo vi sammen kom, Og hver en Gunst, hun vil en Enkelt skeenke, Den vorder strax de Andres Ejendom! Derester dracks kafse i botaniska trädgården, hvarifrån naturforskarne hegåälvo sig till hoftheatern, dit studentföreningen bade inbjudit dem för alt se Gjenboerne, hvilken pjes öppnades med en vacker och munter prolog af dess författare. Enligt det utfärdade programmet, skulle de återstående dogarne, efter sektionsoch de aflmånna sammankomsterna, af natyrsorskarne tillbringas sålunda: Tisdagen (d. 45:de dennes): eflermiddagen kaffe i Roseubergs trädgård uti brunsinrättningen ; besök på Rosenborgs stott och i drifbusen ; på aftonen samling i Casinos mindre sal och Pergola. Onsdagen: eftermiddagen, uislygt till Roeskilde på jernbanan, efter inbjudning af de Skandinaviska sällskapet. i Thorsdagen: soirg, i Casinos stora sal, äfven sor fruntimmer, af hvilka bvarje ledamot får inbjuda tvenne. Fredagen: Christiansborgs slotis rum och kyrka beses. Altonen tillbrigas i Tivoli. i Lördagen: festlig afskedsmiddag. Samling i Casino. Ä Söndagen och Måndagen: förelages en stor botanisk geognostisk exkursion genom See