Article Image
INLEULHKES NYHETER. Frän Landsorten. Norrköping d. 14:de Juli. Som kändt är finnes det menniskor begålvade med en egen makt att beherrska djuren: en tjusningsförmåga, som tvingar till och med den vilda tigern till underdånighet. En sådan förmåga egde den nu i London aflidne djurtämjaren Carter. Men äfven i Sverige äro vi ej i saknad af dylika naturer, och en sådan är veterinärläkaren Billman, som i dessa dagar väntas till staden och enligt annons åtager sig dressering al hästar m. m. Hans förmåga att hejda de vildaste utbrott af djurs ilska och förvandla dessa från vildsiata och ostyriga till spaka och tama är nästan otrolig. Vi bade förlidet är ett tillfälle, bland andra, att komma i erfarenhet af denna havs öfverlägsenhet. Den beryktade Marieorgstjuren bade en dag af en händelse blifvit befriad från sin noskedja, på så sätt, att den lossnat från silt fäste i plankan uli båset. Del var endast med denna kedja djuret kunde le das och styras, och då det nu såg sig till en del befriad från dena besvärliga boja, började detrycka på klaflänken och betedde sig så vildt, alt ingen al de personer, som skotte kreaturet lågade sig ini ladugården. I detta betryck eftreskickedes hr Billman och anlände inom kort, samt ingick till det uppretade kreaturet, sem motsog honom med släsande gap och sänkta born. Den, som sett denne tjur, skall säkert ej beskylla oss för någon hyperbol om vi sätta honom, uppretad, i jemförelse med ett öknens vilddjur. Hr Billman valde emellertid sin plats midt för djuret och fixerade det skarpt med ogat. Tjuren, förbluffad, stirrade på bonom tillbaka, men undvek slutligen hans blickar, utan att dock upphöra med sitt försök att frigöra sig från klafven. Då gal djurtämjaren munsjorn ett hårdt slag af sin ridpiska vid tinniogen, sprang in i båset under det tjuren stod, bäpnad öfver denna ovänlade välsågnad, och kastade den hångande ändan af kedjan öfver sramplankan till båset, der han sedan bemäkligade sid den. Efter denna manover började den egentliga dresseringen. Med kedjan i band och sittande midt framför tjuren, gaf ban denne, bvarje gång ban rusade fram emot honom, ett duktigt slag i pannan med sin sporrväpnade fot. Efter en stunds sålunda sortsalta anfall och försvar började tjuren inse all ban var besegrad och upphörde att anfalla. bå gick br Billman in i bäset, sösgjorde klalven samt ledde djuret ut vid noskedjan och rundt omkring gården i triumf och till deras sägnad, som från senstren äskådat denna strid, i hvilken menniskan utan särdeles ansträngning blef den segrande. — Handl. I —e hade ett sto, ett vackert djur, men så svårt att sko, att det alltid måste uppbissas. Hr Billman bringade det inom någon tid så långt att kreaturet lät honom taga upp bvilken fot han behagade, och en hofslagaremästare försäkrar att detta sto nnmera är det lättast bandterliga vid skoning. vi skulle kunna anföra flere exempel på denna hr Billmans förmåga att genom studium af djurens karakterer komma till herravälde öfver dem, men det anförda torde vara tillräckligt för att åt honom vindicera råttigheten att, fast i mindre skala, få namnet af Sveriges Carter. (N. T. q —

19 juli 1847, sida 1

Thumbnail