Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1847, sida 2

OO OO AV VR — barnesk emot Bambergarue, bvaraf söljden blilvit, all ett kongligt reskript tillbandakommit poliskommissarien i Bamberg med uppdrag att bland magisstratspersonerna låta välja en deputation, som personligen skall begifva sig till Bräckenau (badorten, der Lola för närvarande vistas.) för all göra Sennora Lola afbön för de henne i Bamberg tillfogade förnärmelser. Åter etl offer för jagtlagarne. ka jägmästare uli Schlierbach i konungariket Wåärlem berg ertappade nyligen en ljufskytt på bar gerning. Ijusskyllen flydde, jägaren förföljde honom. bå vände sig den förre om, lade an på sin förföljare och ropade till honom: Bort med geväret, annars skjuter jag! Men denne fattade i stället sitt gevär och sköt en kula igenom kroppen på krypskytten, så att den gick in under den upplyftade venstra armen och ut vid högra kindbenet. Med de orden: Ack herre Gud, mina sex stackars barn! störtade den olycklige till marken. Jägmästaren ilade genast till Schlierbach, först och främst för alt angisva saken och sedan äfven för ait undgå ett möjligt anfall af vildbrådstjurvvens kamrater. När han imellertid kom med solk tillbaka till stället, var den arma varelsen redan undanford. Hans kamrater hade släpat honom till byn, hvarest han bade sitt hemvist, och der lemnat honom — stödd emot en vägg. Han blef af den skyndsamt tillkallade domaren förbörd, och bekände att han hotat jägmästaren. Dessutom villnade den under den upplyftade venstra armen inträngda kulan tillräckligt derom, att jägmästaren, hvilken är känd såsom en buman man, skjutit till sitt sjelllorsvar. ben sårade bar imedjertid dödt. Wärtembergs jagtlagar, liksom flera andra tyska staters, stadga att det sar skjutas på alla flyende tjulskyttar, och det är detta barbariska. stadgande, hvilket med rätta anses såsom orsaken till så många, den nu omförmälta liknande, olyckshändelser. Det är dock icke alltid ljufskytten, som får släppa till lifvet. I Lyon hafva trenne personer blifvit häktade, bvilka i och för sondspeiet inrättat ett slags nattlig privattelegraf emellan denna stad och Paris. Förmedelst en rad lycktor, som voro uppställda slationsvis på åtskilliga höjder, befordrades bokståfverna N eller B, allteftersom dagen förut Hausse eller Baisse (stigande eller sallande) intrådt på börsen i Paris, till spekulanternas i Lyon kännedom, på detiatt desse deraf skulle kunna draga nytta å den derstädes några timmar sednare öppnade börsen. Englands örlogsflouta Kostade i fjol 3,996,000 pund Sterling. Den räknar 423 bvarje ögonblick stridsfärdige ångfartyg. KRANEN h RAR RSS SARA RA