——— Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående fattigvården i Riket; gifven Stockholms Slow den 23:le Maj 4847 ) 2 18. Belinnes nagon, som icke har sin försörjningsort inom det fattigvårdssambälle, der han uppehåller sig, vara i behof af salltigunderstöd, lemnas detta af sattigvärdsstyrelsen ins om nämnda samhälle, efter samma grunder, som äro antagna för underhållet af dess egna salliga. Samma styrelse samlar då, så fort ske kan, alla tillgängliga underrättelser, som kunna upplysa hvar den behölvande bar sin försörjningsort och allemnar dem med uppgift om förballandet, sednast inom en månad efter det behofvet blifvit kändt, till Wår besallningsbafvande i länet, genom hvars sorsorg sramstallningen öfversändes till fattigvårdsstyrelsen i den förmodade försorjningsorten. Försittes nämnda tid, vare samhället för de omkostnadsförskott, som utgå för tiden derelter och till dess aflemnandet sker, icke berättigadt till ersättning bvarken af annnat samhälle eller af kronan. Den sattigvårdsstyrelse, som fått sig underrättelserna meddelade, skall så fort ske kan deröfver afgilva förklaring och vidtaga nödiga åtgärder ; sörsummas detta, skola de kostnader, som derigenom förorsakas, ersättas af det samhålle, der törsummelsen är begängen. bet lemnade understodet, så väl som begralningskostnad, när sådan isrågakommer, skall sedermera lill så stor del, som utgilten icke i följd af försummelse af förenämnde beskafsenhet faller annan till last, ersättas af det sambälle, der den behofvande bar sin forsörjuingsort. Af detta samhälles sattigvårdsstyrelse beror, om underStödstagaren skall bemkallas till försorjningsorten, eller om han, derest han så önskar och satiigvärdsstyrelsen inom den ort, der han vistas, det medgilver, må å sistnämnde ort qvarblilva, i hvilket fall hans fattigvård besörjes at denna styrelse, emot ersällning från det samhälle, ban lillnorer. Hemsändes ban till försörjningsorten, skall kostnaden för havs transport och underhall under resan bestridas eller ersättas genom denna oris salligvardsstyrelse. — Allt understöd, som från en fattigvärdsstyrelse lemnas till nägon, som vistas på annan ort, skall meddelas honom gevom sattigvärdsstyrelsen i den ort, der han vistas. — Huru sorhäflas skall med behofvande, utomlands sörolyckade sjomän, är särskildt sorordnadt. 2. 19. Den, som vill söka saltigunderstöd, anmåle sig antingen hos ordsoranden, kyrkoherden eller annan ledamot i sattigvärdsstyrelsen uti den ort, till hvilken han horer, eller der ban sig befinner, eller hos någon af de personer, som bunna af fattigvårdsstyrelsen vara utsedde till emottagande af sådana anmälanden, , eller hos kronoeller polisbetjeningen, hvilken är skyldig att genast anmäla sorhallandet hos fattigvårdsstyrelsen. 220. 4 Mom. Ivar, som soker tilltvinga sig gåsva, eller med begäran eller anropande om allmosa, i penningar, varor eller klädespersedlar, för egen del eller for annan, vänder sig till någon, bvilken icke med fattigvården eger belaltning, eller i sådant hänseende besvärar allmänbeten, vare sig att afsigten att bekomma allmosa tillkännagifves med ord eller ätbörder eller genom sramvisande af kroppsliga lyten, anses derigenom hafva bettlat. 2 Mom. hen, som efter fyld 15 års ålder beträdes med bettlande, är förfallen att behandlas lika med försvarslös person, derest det icke kan visas, ati sattigvärdsstyrelsen åsidosatt att om honom taga ten värd, som skälig är. I deta fall äter skall nämnda styrelse, genom vederbörande embetmyndighet, tillhållas att fullgöra sin skyldigbg samt att derjemte godtgöra de kostnader, sm uppstått för hans vårdande och hemsåndande till den ort, der ban bordt vårdas.