Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1847, sida 1

UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 25:te Juni. Girardins sak förhandlades i pärskammaren för lyckta dörrar. Denna skygghet for ollentlighesen visar bäst, att höga vederbörandes sak varit sjuk. Ryktet vill for ölrigt veta, att hosvet arbetat för Girardins frikännande, under det att ministrarne fordrade hans sällande såsom en habinetissraga, samt att soljden af bofvets seger i denna angelägenhet skulle blifva Guizotska ministerens resignerande och dess remplacerande genom en ny ministöre å la Bugeaud. ÅÄnnu hafva dock inga tecken förmärkts, som kunnat tydas på en ministerförändring. Oppositionen fordrar imellertid en parlamensarisk undersökning af Girardins ovederlagda anhlagelser, och Girardin sjelf har i dep. kammarens session den 25:te Juni påyrkat en sådan, med hvad resultat är ännu obekant, enär debatten ej var slutad vid postens algäng. Ministeren, som förmenar sig ej bebofva ingå på någon undersokning, så länge inga bevis kunna presteras, och sätter sina nej emot Cirardins ja, skall beslutat ait göra kammarens beslut i denna sak till en kabinettsfråga. Det Cubierska målet tog sin början inför pärskammaren den 21:ste Juni. Exministern Teste, såsom kompromelterad i denna skabrösa sak, bar tills vidare satt lemna sin tjenstbefaltning såsom president vid kassationsdomstolen. Guizot bir i dep. kammaren förklarat sig i afseende på Schweitz hysa samma politiska äsigter som suist Metternich, hvilken förklaring väckt en allmän ocha billig indignation. Den nye krigsministern general Trezel skall nyligen mel berömvärd fasthet motsatt sig en bertigens a Montpensier skydslings befordran. Prins Jänville hade den 48.de Juni med sin eskader lennat Algiers redd och, såsom det heter, seglat till Cagliari. Sista ostndiska posten omförmäler en katabalik emella: Fransmän och Cochinchineser. Kapten Lapiere bade med tvenne fregatter ankommit till Tsouranne i Cochinchina för att fordra upprättelse for några franske biskopen der i landet tillfogade förrätter samt sluta en traktat. I början visade sig Cochinchineserna medgorliga, men tilito sig edermera allebanda fiendtliga demonstrationer, harpå kaptenen angrep en talrik cochinchinesisk flata, som, efter hallannan timmas strid