ort. För de andra är tiden så knapp, att, under nuvarande brist på fartyg, transporten inom den utsatta tiden blir högst osäker. Dessutom innebär åtgärden en orättvisa, om den äsyllar en tvungen nedsättning i den inbemska varans pris. Man har väl sökt befria sig från misstankan om en sådan syftning, genom sjellva orden i kungörelsen, der det heter, att de utländska prisen gäro högre än de i allmänhet här i Riket gångbarac, men denna uppgift grundas på handelsberättelser, som alltför påtagligt utgå från ett ytterligt bemödande att begagna sig al osverdrifna farbågor jqoch oförsigtiga spekulationer. Sanningen skall svart visa sig; och de kontanta prisen jåi denna och nästa månad, i ryska och preussiska hamnarna, torde upptäcka hela spelet. Imellertid hafva dessa illa betänkta, principvidriga och vachlande regeringsätgärder, nu, liksom under 4812, 1818, 1826, m. I. ärs felslagna skördar, men synnerligast efter 4858 äs missvext, adagalagt omöjligheten, att af regeringsmakten vänta någon rättvis, nyttig eller ens lycklig ledning af tull-lagstiftningen för spanmål. I detta afseende kunde villervallan vlisva en anledning till framtida väl; ty derigenom hunde den allmänna meningen en gång stadga sig, angående orimligheten af hela denna tvångsanstalt; spaumilsbandeln vinna en full frihet; utoch införsel obehindradt och utan försvårande afgifter få ske; och landtmannen manas alt tänka för sina behof, under det handeln tryggt kunde tänka på de spanmälsförbrukande hlassernas forseende med deras behof. Såsom det nu är ställdt, då allt beror af regeringsgodlycke, råder ev fullkomlig sorbistring i hela denna del af nationens ekonomi. I denna, som andra delar af vår handelsoch finans-förvaltning, ser man tydligen sortsättningen al det agamla systemetae; och detta är ej underligt, ty det är samma in:eressen, samma organer, ja samma tjenstemån, ehuru i löråndrade embetsställningar, som härmed styta och ställa. Man kan ock säga, att denna sista ätgärd bar alldeles samma syfte, som exporilörbudet. Detta gällde att hjelpa dem, som slutit om leveranser till utlänningen. Denna äter bar i någon mån hjelpt dem, som inom kort skola fullgöra åtagna förbindelser angående inlandska leveranser. Det allmänna står dervid utom ull beråkning; med det gor man hvad man behagar. Nar detta eländiga slags fondspel skall sluta, är ej lätt att förutse. Men att det en gång måste det, synes vara ett vilkor for allmän och enskild säkerbet och fördel. Dagligt Allehanda bar börjat meddela Representations kommitteens betunkande i frågan om nalionalrepresentationens ombildning, och troligen kommer äfven Aftonbladet att intaga det. Amänheten får sålunda tillfälle, att åter se eu af dessa vär tids statshandlivgar, som alltid börja med dråpeliga premisser sor att komma till forkasteliga resultater. Jag supponerar, att den stora allmänheten också blilver mest beläten med att få se sjelfva det kostliga förslaget. Den lärer nog då, utan allt bufyudbry, bestamma sitt omdöme. H. M. Konungen återförväntas bit om Thorsdag och larec redan i går varit I Linköping. Det säges, alt, utom kronprinsen af Danmark, älven nägra tyska prinsar bitväntas. Här har under dessa sista tiderna varit en mångd ollentliga nöjen. Virtuoser på snart sagdt alla slags instrumenter, konstmakare, snabblöpare, m. sl., åfvensom herr Bournonville, med nägra bitråden från danska baletten samt vår stockholmska, förtjusar publiken med sina dans-komposititioner. Man har på detta sätt roat sig ända tills i dag — den märkvärdiga epoken för spanmälsoch bränvins-leveransernas uppgöorande. Huru roligt det härefter blisver för en del af dem, som deltagit i den baletten, få vi se. En och annan bar redan lemnat staden; och många salissementer motses. AI Allabandas bandels-notiser för i dag ser man, huru betydligt spanmåls prisen nedgått, och att föga affärer göras. Borspriserna i middags stodo likväl något högre, eller på 21 12 å 22 rdr för rag. koreprisen åter äro lägre.