Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1847, sida 1

tAA Uti Sanguesa (Navarra) bar den 24:de Maj en ganska blodig katabalik egt rum emellan bönder och soldater. Af de förre blefvo trenne dödade och 45 svårt särade. Spanska interventionshären skall operera längs bögra stranden af Douro, jaga insurgenterne framför sig och sedan angripa Oporto. Den i Gallicien stående spanska hären intränger under tiden från norden och skall intaga alla af insurgenterne besatta städer. ITALIEN. I Florens föreföllo den 15:de Maj allvarsamma oordningar, vid hvilka det kom till handgemäng emellan trupperne och folket, och flera personer blefvo dödade eller sårade. Orsaken var ett förbud af guvernören alt ossentligen fira påfvens födelsedag. SÖDRA AMERIKA. Montevideo den 51:ste Mars. Rosas trupper hafva gjort tvenne fruktlösa anfall på Maldonado och den 50:de med lika liten framgång förelagit ett angrepp emot Montevideos utanverk. Desse försvarades så tappert och lyckligt af franska legionen under öfverste Thibaut, att fienden blef tillbakaslagen och förlorade mycket folk, hvaribland flera officerare. NORRA AMERIKA. Rörande bataljen vid Cerro Gordo äro följande detaljer att meddela, hemtade dels ur Neworleans tidningar, dels ur en rapport af general Scott sjelf. Åmerikanernes styrka utgjorde 40 å 42000 man och Mexikanernes 42 å 15000; men de sednare, anförde af Santa Anna, innehade en stark befästad stållning på Cerro Gordos höjder. Striden borjade den 47:de, då general Twiggs, enligt erhällna ordres, stormade de yttersta förskansningarne af Mexikanernes läger och försvarade sig i desamma till påföljande dag, då hufvudansallet egde rum. Amerikanerne sramträngde på den ganska svåra terrängen, intogo den ena efter den andra af Mexikanernes positioner och tvungo slutligen en ungefär 500 man stark korys att sträcka gevär. Fem mexikanska generaler blefvo fångne och en sjette foll på platsen. Santa Anna skall tillika med Almonte och Canalizo, innan striden var afgjord, tagit till barvärjan och räddat sig med kavalleriet. En betydlig del af mexikanernes artilleri och tross föll i segrarnes våld, hvilka bland sitt byte äfven uppräkna Santa Annas af 70,000 piaster bestående krigskassa, den tör honom beredda middagsmåltid och hans famösa träben. Mexikanernes förlust i döde och sårade uppskattas af general Scott till 550 man, dess egen till 260, men den uppgisves något högre af Neworleanska tidningarne. Resten af den slagna mexikanska bären förföljdes lisligt på vägen till Jalapa, och såväl denna stad som Tuspan och det starka passet vid Perote hafva utan svärdsslag fallit i Amerikanernes händer. Santa Anna stod den 25:te April med spillrorna af sin bär vid soten af Orizaba, söder om Jalapa, men skall svårligen kunna soretaga något till bufvudstadens räddning, isynnerhet som general Taylor stod i begrepp att anrycka på San Luis Potosi, Frukten af segren vid Cerro Gordo, rätt begag. nad, blir således i fråmsta rummet intagandet af hufvudstaden Mexiko. På underrättelsen om Åmerikanernes anrvekande bade i mexikanska kongressen väckts fråga om alt förlägga församlingen till Queretaro, och när polis ingick om nederlaget vid Cerro Gordo, beslöt kongressen att åt regeringen förläna diktatorisk makt och myndighet, så länge kriget varade, men deristån undantogs belullmyndigandet till sredsonderhandtingar eller gebilsassöndringar till Förenta Staterna. Hvarje andragande i detta hänseende förklaras i förväg för förräderi emot nalionen. Icke desto mindre ville man den 28:de April i Jalapa vesa, alt engelska gesandten Bankbead erbjudit sin bemedling, och att kongressen tagit detta anbud i öfvervägande. I spetsen för regeringen stod. så