piaster sor denna nya ide. Skasla nu hit en blind invalid! — Jag skall skicka hit en blind invalid, men då måste ui skicka bort den döfve och betala honom bra, — Ja. Engelsmannen stoppade sitt album i fickan gick ut från Sallustii hus, stannade framför en mur och låtsade läsa inskriptione n på några blodstenar, soen voro insatta deri. Under tiden skyndade lazzaronen till Corps-de-gardet och äterkom snart med en blind invalid, atföljd af en svarl hund. Den dölve invaliden fick två carliner och gick sin väg. Engelsmannen ville genast återvända till skaldens hus, men lazzaronen ansåg klokast, för att undvika misstankar. alt göra en lilen omväg. Den blinde invaliden gick framför dem, och undersökningen fortsattes. Invalidens hund kände Pompeji fullkomligt så väl som många medlemmar af sällskaper för anliqviteter och inskriptioner. Han förde vår resande från smedens till Fortunatus hus och derifran till allmänna ugnen. Hvar och en, som sett Pompeji, vet hvad allmänna ugnen bär for en egen skylt, modeller rad i lera och rödmålad. Ölver denua skylt stå soljande ord: Hic habitat felicitas. — )0 utropade engelsmannen, husen borde vara numererade i Pompeji, och detta borde vara N:o 1. Derefter uviskade han till lazzaronem 1ag vill teckna af detta för att göra mylady ett nöje. — Gör det, jag skall imeller tid prata med invaliden. Och lauaronen pratade med invaliden, medan engelsmannen tecknade; croquieen blef färdig på några minuter. — Nu vill jag återvända till poötens hus, sade engelsmannen.