INSäNDIT. Den verldsberomde violoncellisten Carl Schu berth, solovirtuous hos Kejsaren af Ryssland, anländer i dessa dagar bit för att gifva concert. Från Stockholm berättas rörande denne tonkonstnär : Schubertb har låtit höra sig uti vår hufvudstad och detta med stor och biiljant framgång. Denne konstnär föregicks af ett kolossalt rykte, ty uti Leipziger-tidvingarne blir Schuberth kallad Violoncellisternes Konung, under det att kritiken i Weimar och Hamburg kallar honom en Bernhard Romberg uti vär tidF, och en Paganini på violoncellen. kiter dessa underrättelser var vår förväntan på det högsta spänd, och likväl bafva pres ationerna af denne store virtuous öfverträllat hvad vi af bonom väntade. schuberth elektriserade vår publik ; ban spelte med en grace, kraft, med en själsullt markerad ton, med en precision och en fullkomlig beherrskning af alla svårigheter, som hänryckte alla till förundran. Jag afbäller mig från alla vidare losord. Ni få snart sjelsve beundra denne store geniale konstnär. Jag slutar, öfverensstämmande i bedömandet af hans prestationer med hvad en leipziger-kritikus om dem säger: Såsom utöfvande konstnär är Schuberth kanske den förste nu lelvande virtuous. Det är icke nog, att han är stor uti tekniskt hänseende, utan han är äfven en oöfverträfflig sångare på silt instrument, hvilken uti sitt själ