att den, enligt hans tanka, bordt bära ät Söder. llan saste rormannens uppmärksamhet derpå, hvilken trotsigt svarade: Jag vet nog hvart jag styr. Emedlertid, sedan hr M. gjort sig förvissad om alt kompassen stod stilla, vare sig all den bängt opp sig eller erhållit något jern till sällskap, och derom tillsagt rormannen, förändrades tonen bos denne, och han bad br M. vara god tillkalla löjtnanten (styrmannen), som hade vakt. Vakthafvanden purrades, och sedan haa sunnit kompassen oduglig, stoppades machinen, en annan kompass anskaffades, besticket sökte rättas i kortet och den kurs, som vaunligen plägade följas, tillsades nu rormannen styra. Kaptenen och styrmannen, båda officerare i Kongl. Norrska örlogsflottan, halva således vågglössen och dernåst lir M. att tacka för ånglartygets Christianias .räddning, hvilket säkerligen, enligt slero på däck varande passagerares ganska sunda omdömen, efter en timmas ytterligare styrning nordvart, bade kommit att sormera en lika nära bekantskap med Halländska kusten, som Oden med Jutska.