GÖTHEBORG Till vår -kunskap bar kommit följande vackra och beromliga handling, den vi, sasom förtjent af en större offentlighet, anse oss böra meddela vår allmänhet. kapten O. Skantze, förande den härstädes tillhöriga skonerten S:t Barthelemy, upptäckte, på resa härifrån till Calais, den 40:de April klockan 8 s. m. norr om Doggers bank på 5 gr. I. och 56 gr. br., ett afmastadt, redlost fartyg. Oaktadt en hältig sydlig storm och sorsärlig sjögång, lät kaptenen genast utsätta storslupen, bemannad at några raska sjömän. Desse lyckades det slutligen, att, ef:er ofantliga ansträngningar och med egen lifsfara, nå det nödsladda fartyget och rädda dess besätining, bestående af kapten och 2 man; en tredje, kocken, bade en väg bortspolat från däck. Knappt hade de lemnat sitt fartyg och blifvit upptagna i den räddande slupen, förrån detsamma sjönk för deras ögon, så alt de ögonskenligen hade de sig så modigt och sjelluppotfrande beteende svenske sjomännen att tacka för frälsningen undan en oundviklig död, Det sjunkna fartyget, en slup, hette Wilhelm och tillhorde i Stralsund, stadd på resa derilrän till Hull! ; skepparens namn var Blank. Kapten 0. Skantzo egnade de stackars skeppsbrutne all möjlig otuvårdnad och jorde dem välbehällna till Calais, dit han anlände den 45:de April. Det är att förmoda, det preussiska regeringen, då den får kännedom af saken, icke underlåter, att, såsom vedermåle af dess erkänsla, tilldela kapten Skantze och hans modiga besättning någon passande belöning.