jernvåg från Uddevalla till sjön Wenern och Wenersborg. Vid utförandet af detta uppdrag bar jag sökt uppställa förstaget så fördelaktigt, som terrainen och särdeles höjdfsörhållanderne kunnat medgilva. (Forts.) 0 FINIBIOMES NYHETER. a Från Stockholm. Den bekante Johan Albrekt Ehrenström, som köntrasignerat freden i Werelå och af Gustaf II mycket användts, under förmyndareregeringen för delaklighet i Armfeltska konspirationen dömdes till döden, men slapp med att schavottera och komma på fästning, befriades och till sin ära restituerades af Gustaf 1V Ådolph, samt slutligen utflyttade till Finland, der han slutade sin bana som averkligt stadsrädo, afled den 15:de April i Helsingfors, 8412 år gammal, Han lärer sedan en följd af är nästan dagligen arbetat på sina memoirer, hvilka, enligt den allidnes eget bestämmande, nu efter hans död torde komma att utgifvas. Han berättas ända intill de sista dagarne af sin lelnad bibehällit själskralterna olorsvagade. — kongl. Maj:t har i anledning af inlupna underråtielser så vål från rikets vestra kust, som från Skåne, befallt öfverstäthallaren i Stockholm jemte denna stads borgerskap att skyndsamligen till Regeringen inkomma med uppgift om spanmålstillgångarne på platsen m. m., som kan vara nodigt för att rätt bedöma den brydsamma ställningen. — Erik Gustaf Geijers begrafningsakt sorsiggick den 5:te dennes. Processionen, till hvilken en deputation af professorer och studerande från Upsala akademi, litteratursållskapet, konstnärsgillet, Wermlandssällskapet och flere hundrade enskilte medborgare slutit sig, satte sig i rörelse till kyrkan (S:t Jacobs) kl. straxt efter ett, och akten varade till kl. 14 till 5. H. K. H. Kronprinsen hade infunnit sig i kyrkan och ofvervar begrafningen. Särdeles vacker musik var arrangerad i qvartett och chör af Herr 4. Lindblad, med motiver ur Geijers egna sköna sänger, såsom avikingeno Åc. Talet holls på hexameter al prosten Kongl. holpredikanten Frost. Ämnet dertill var hemtadt ur Joh. Uppenb:bok 4: 49: aSå skrif nu hvad du sett hafver och hvad nu är, och hvad härefter ske skalllo Insktillen på den enkla, svarta likkistan var, vid hufvudet, den aflidnes namn, och vid sotterna följande vers ur Sv. Psb.: En ande, som bad och som trodde, der egde sin älskade boning; en brinnande vishet der bodde, som närdes af Christi försoning. — Vid ett preliminärt sammanträde mellan hufvudstadens Herrar grossbandlare den 6:te dennes, lärer beslut hafva blifvit fattadt om uppsältande af eo petilion emot spanmåäls-exportlorbud. — Den kommitte, som va:it nedsatt för att uppgöra förslag till sörändring och förenkling af uppbördsoch skatteväsendet har den 6:te dennes till Reg. inkommit med sitt bufvudsakliga betänkande i detta vigtiga ärende. — Majoren i topogr. korpsen, kammarh. grefve Henning IIamilton lärer blifvit förordnad att vara stabschef vid den af lI. K. II. Kronprinsen kommenderade gardesbrigaden, och generalstabsofficeraren, lojtnant E. M. af Klint till stabsadjutant hos H. K. H. Kronprinsen. — Förste majoren vid lilbeväringsregementet, J. F. Ekenstjerna, har blilvit tillforordnad chef för nämnde reg:te, under den tid generalmajor Lewenhaupt bestrider ett generalbefälhalvareembete. — Likaledes har förste majoren vid andra grenadierregementet, L. M. Törngren, blilvit förordnad att föra regementsbelälet efter till genetalbesalbafvare förordnade generalmajor Boij. (D. A) — Bagare-embetet i hulvudstaden hade den 50:de April till Kongl. Maj:t ingilvit en underdanig skrift, som in extenso meddelas af Stockholms Dagblad och Aftonbladet. Skriften uttrycker embetets farbågor, att spanmälstillgångarne i hufvudstaden icke fylla behosvet till nästa skörd. Skriften slutas sålunda: aSkulle E. M:t finna, att bagare-embetets nu underdånigst gjorda framställning om en möjligen inträfsande brist af spanmål ej saknar grund, så hoppas ock embe