Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1847, sida 2

Såsom i ett föregående nummer af denna tidning omförmältes, hade Magistraten till i går sammankallat borgerskapets äldste och stadens Urr spanmålsexportörer, för att få upplyst, huruvida, såsom hos uyssbemälte myndighet blifvit anmäldt, hungersnöd vore att befara, i händelse de spanmålspartier, hvilka för närvarande befinnas på platsen, äfvensom dem, som med sörsta sjölägenhet hitförväntas, utskeppas till utrikes orter. Urr spanmålsexportörer upplyste vid detta tillfälle, att förrådet af för platsen disponibel spanmål uppgå till mellan 30 och 60,000 tunnor; all denna vara koappast for något pris kan erhållas i Malmö och allsicke i Westergöthland, samt att från utrikes, Sverige närmast belägna orter icke något parti al ifragavarande vaea ännu blifvit bit till staden insorskrifvet. På grund häraf beslöt Magistraten, att, jemie insåndande till Konungens härvarande befallningshafvande af dagens i ämnet förda protokoll, begära detsammas öfversändande till Kongl. Maj:t, för vidtagande af den åtgärd, K. M:t, med afseende ä sorekomna omständigheter, kan finna skäligt alt i nåder soretaga. Samtlige de närvarande handlande (som nästan uteslutande utgjordes af minutorer) med undantag af en enda, ansågo, jemte borgerskapets äldste och magistratens minoritet, det underdånig ansökving borde göras