Article Image
99292 ssw9T:;0-c obestämda förlusten. Eu hastigt öfverfod iaträlfar, och folket, som haft brist och hunger framför sig, frossar i ett Canaan efter bästa förmaga. Sasom en följd af de lägre priserne stiger konsumtionen betydligt utosver hvad den skulle varit vid högre priser. ållt är nu godt och väl en tid bortåt, och man prisar sig sjell för det man skrikit och Regeringen för det den lyssnat till folkets klagan. Men snart förändras scenen. Man börjar med förskräckelse märka, all sorraden i trots af sorbudet ej äro tillväckliga, all den stegrade konsumtionen medtagit mera, än man väntat, och man börjar se sig om efter hjelp. Köpmannen, som, med sti handel och olverlemuad at sin egen verksamhet, hade förutsett behosvet och för detsamma beredt hjelp, är nu modlos. Trakasserad genom förlust al dispositionsrått al sin vara, har han ej håg att ånyo inlata sig i risk, och i alla fall skulle kanske nu bjelpen homma för sent. bå är rätta tiden för priserne alt nå sin höjd, och den gyllne tiden kan snart vara förbytt i verklig bungersnod. Otron mä skaka på hufvudet ät dessa satser, men de äro likväl stödda på bandelns naturliga principer och förra tiders erfarenhet. Hvad vi nu anfört kan tehapituleras i följande: atl bestamd anledning att frufla brist ej finnes; alt likvål den i flera Europas länder herrskande brist bör uppmana till omlanha för framtiden; att, om än brist finnes, den ej kan med säkerhet förekommas genom ulförselsförbud; att säkraste medlet all förekomma brist och humma prisernes alllfor slarka slegrande är fri handel. Och vi bedje derföre alt ännu en gång få lägga Regeringen på hjertat nodvåndigheten att vidtaga den ålgård, vi soreslogit. Saken skall då reda sig sjels, och Regeringen behölver ej belasta sig med det tunga ansvaret att forstörande ingripa i ett af våra vigtigaste interessen.

30 april 1847, sida 3

Thumbnail