C TRIKE — HEK KR. PREUSSEN. Berlin den 48:de April. Adressutkastet, som blifvit utarbetadt af herr Beckerath, relerent i adressutskottet och derstädes antaget, sorelades den 45:de den förenade landidagen. Detta utlkast, som var hållet i en temmelig liberal anda och för den förenade landidagen tog i anspråk flera viatiga rättigheter, såsom periodiska möten, skattebevillningsrätt, deltagande i lagstillningen 0. s. v., bekämpades af kongliga landidagskommissarlen, ministern v. Bodelschwing. En annan mi: nister, v. Arnim, föreslog ett amendement, åmnadt att förlaga bemälte uhast dess liberala syftning. betta amendemeut blef dock lörkastadt. Deremot antogs den 16:de med stor majoritet, på ostpreussiske deputeraden v. Auerswalds lorslag, en emellan Beckerathska utkastet och Årnimska amendementet formedlande adress, uti hvilken bortsalla alla de i det Beckerathska utkastet betiutliga sp ciella anspråk på rihsständers råttigheter, hvilkas ernående göras beroende al den verkan, den förenade landtdagenvs framtida profningar och petitioner kunna halva på ko nungens öfvertygelse. Resultatet af adressdebatten har alltså snarare utlallit till fördel för styrelsen, än for de liberale. Mal bar blilvit anstålldt emot Henrik Simon, men icke för bögförräderi, utan för smådelse al majestätet och fräckt tadel af landets lagar. Simon belinuer sig dock på fri fot, och så vål ban som den bekante d:r Jacubi vistas for närvarande uti Berlin. FRANKRIKE. Paris den 16:de April. beputerade kammaren sysselsätter sig med en lag beträllande banken. Styrelsen hade föreslagit uigikandet af sedlar å 2350 Frances och ett amendement fordrade sedlar a 100 Frances, men utskottets förslagj, som bestimmer minsta sedelvaloren till 200 Frances, bar segrat i kammaren. Franska argyrohratien synes vara mycket emot emitterandet af mindre sedelvalörer ; man har till och med under debatten hört pastas, art de små pundnoterna i England varit en af hufvudorsakerne till krisen 1824 och 25. Ryssvännen Presse vill ånyo från S:t Petersburg hafva erhällit bekräftelse på czarens assigt att besöka Paris, ehuru det icke är bekant, om ban kommer inkognito eller i all m: jestålets glans och härlighet. Detta besok utmärker sig från det i London derigenom, att detta sednare förbereddes i hemlighet och utfördes olorvåntadt, medan hela Petersburg vu omtalar och frojdar sig olver ezarens resa till Paris. Ånglo preussiska alliansen må gerna afslutas i franska och ryska kabinettens närmande till hvarandra äro all betrakta såsom en afgjord sak. Polska frågan har allt sedan 4830 shilt Frankrike och Ryssland, men storfurst Michaels insåttande till vice konung i Polen är att anse såsom en upprättelse åt Frankrike och ålsoljes måhända af en amnesti. På detta sätt räsonnerar Presse öfver ctarens väntade besök i Paris, men säkert är, all folken icke hafva orsak alt i detsamma se någon glädjande söreteelse. Närnberger-korrespondenten, som ofta har insända artiklar i ryskt inlerresse, säger, att en Ludvig Pbilips son skall i Stuttgard inbjuda CZaren till Paris, men att ezaren enligt all sannolikbet endast inkognito kommer alt beträda Frankrikes landamären. NORRN AMERIKA. Basaljen vid Buena Vista den 22:dre och 25:dje Feb. lär ingalunda ulssallit så algörande till Åmerikanernes fördel, som dessa vilja Jäta påskina, Taylors depescher halva fallit i Mesikanernes händer, och de notiser om hans seger, man den 51:sta Mars hade i Newyork, härrorde endast från enskilta ossicerares privata meddelanden. Santa Anna förklarar i sin berättelse till Mexikanska krigsministern, att han blott genom brist på lilsmedel såg sig nödsakad att elter två dagars strid anträda återtåget till Agua RE TE 23-2