Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 april 1847, sida 1

met, exegelik, praktisk theologi och kyrkolagsarenhet samt skall föregås al en prosskrilning på latin eller svenska, eller eget val, otver nagot af sakulleten sorelagdt dogmatiskt ämne, älvensom al ett disputationsprol på svenska spraket. Den som vill, får ock underga pastorallorbör insor det domkapitel, hvarunder ban tjensigor, dervid skrifoch disputationsprof, bada likväl på Svenska, också sorut aslaggas, hvarefter förhör i osvanberörde kunshapsamnen anstalles af bishopen, sorst enskildt och sedan i sittande kapitel. Pastoralförhöret inför domkapitlet berättigar dock endast till belorädran till de ringare lägenheterna (5:dje klassens pastorat, brigsoch sanapredikantssamt stadshapellans-bestallningar). En misslyckad pastoral-examen far huru manga gånger som helst omtagas. Theologisk lärdom, adagalagd genom utgilne arbeten, som vunnit hedrande ryktbarhet äfvensom theologie licentiatexamen, som belriar från pasioralsorhor, theologiska soreläsningar och disputationer, silva fore räde till forsta klassens pastorater. Ingen är till sådan lägenhet behörig, som i pastoraltornoret ej erhallit minst 42 betygsenheter (adptobatur) d v. s. hogsta betyget i alla examensämnen. För alt kom ma i fraga till andra klassens kyzhoberdelagenbetor fordras i pastoral-examen minst 6 så-Jana betygsenheter och jemsorelsen emellan sokande skall så anställas, att en betygsenhet räknas lika med ett tjenstar och förslagsrätten de vid sammanräkningen sålunda uppkommande talen bestämmes; hvatigenom de svålvande befordringslagarne om andra klassen äro afhjelpte. För förslagsrätt till tredje klassen erfordras icke visst antal af betygsenheter, utan bestammes densamma endast ester tjenstär, utom vid stads pastorater och Stads-kapellans-lägenneter, der berorde jemförelse eger rum. All lorhojd tjenstarsberäkning är borttagen; och vid apologist skolor med blott en eller tva lärare, räknas inga presterlige tjenstår. Nu gällande prestvalslörordning är bibehallen med nagra få mindre vigtiga sorandringar, bvariblard rättigbeten att kalla 4:de Profpredikant älven till konsistoriella gäll dock tortjenar nämnas. Domkapitel lörblilver stiltsstyrelse, dock är en helt annan orgavisation deral, ån den närvarande, föreslagen. Utom Biskopen, som väljes på hbiutills öfligt sätt, skall nemligen ett domhadilel bestå af fem ledamöter, som väljas af stiftels presterskap sor lem är; valbare dertill äro kyrkoherdar, lektorer och rektor vid i stillsstaden belägen lärdoms-skola; och må ej den som till domkapilels-ledamot våäljes, utan laga förfall alsåga sig sortroendel, Så Iramt han bor inom sem mil frän stills-staden. A andra och sjerde onsdagen i hvarje månad sammanträder domkapitlet och da ärender dess emellan sorebomma, som ej tala uppskof, kallar ordföranden till särskildt sammanträde. Vid bestämmande af föremålen för domkapiltlens verksamhet, har kommitten skiljt dem från belattningen med kyrkoegendoms forvaltning och med skolverket, hvilket sednare bor ställas under skol-konsistorier, samt inskränkt deras domsrätt till mål, som angå echlesiaslike personers förbrytelser emot kyrkolag. Skiljobrefs meddelande nämnes icke eller bland domhapitlets belattningar och det sormodl. dersore, att äktenskapet i kyrkolagslörslaget betraktas såsom en borgerlig handling, hvadan dess upplösning också bör endast al borgerlig lag bero, estersom vigseln, då den icke hos oss är något sakrawent, blott utgör en välsignelse, som kyrkan väl kan bögtidligen silva, men svårligen atertaga. på visitationer lägges mycken vigt. Bland annat soreskrilves, alt biskop skall så ställa sina embetsresor, alt visitation minst hvart femte år sinnes verkställd i alla stiftets sörsamlingar. Minst bvart femte. år är biskop ock lorpligtad att hålla prestmöte, dervid predikningar och disputationer på gammalt vis ingå såsom hufvudsakliga sysselsättningar. Dertill komma kyrkomöten, som hållas på konungens kalo—— K-r-r—e— — — —— ----2 ? 2-2 ?-2 2 .v.w.w——.-—?—-— — . —T— ———; 9 — — — — kw — —