Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1847, sida 2

bevisa, all den är fullkomligt renonce på all politisk takt och urskiljning. Saken är den, att fyra engelska fartyg blifvit uppbragta för förment eller verklig öfverträdelse af Oportos blockad, samt införda till Lissabon, och nu vill icke portugisiska regeringen, alla föreställningar af amiral Parker och engelska gesandten oaktadt, återställa dessa fartyg. Notiserna från krigstbeatern äro magra. Povoas stod med 5 infanteriregementer och 150 ryttare på högra stranden af Tamega vid Amarante. Cazal skall vid Monte Alegre åter gått öfver på portugisiska gebi et och den 15:de Mars belunnit sig i Chaves. Schwalbach, som regeringen för hans overksamhet rapellerat ur ÅAlemtejo, vägrade att alträda kommandot åt sin efterträdare baron Foz, och insurgentgeneralen grefve Mello kunde derföre obesväradt hälla sig i Portalegro, hvarest han sorsamlat 4500 man. SPANIEN. Madrid den 24:de Mars. Man visste ännu icke hvarest general Serrano uppehöll sig, eller rättare sagdt man lätsade sig icke veta det. llan synes nemligen-vara i drottningens palats, der han förmodas ingifva sin höga ålskariuna progressistiska iddter. Imellertid kungör Diario för den 21:ste den stämning, i hvilken Serrano kallas att inom 30 dagar inställa sig inför krigsrält, för att stå till doms för sin obörsamhet. Men Serrano inställer sig nog icke förr, ån han kommer med elt dekret om ministerens och cortes upplösning i handen. General Manso, som, såsom generalkapten i Madrid, skulle taga iniativet i åtgårdena emot Serrano, har tagit afsked, ooh någon ny generalkapten var ännu icke utnämud. Täta kurirer gingo emellan Madrid och och Paris, och man tror, att det är derilrän (Paris), som ministrarne hemtat kurage att uppträda emot Serrano. KNUKASIEN. En hel stamm bergsbor af Åbschasiska solkfamiljen skall utvandra till Turkiet och bar till en del redan dit ankommit. Desse bergsbor, bårdt ansatte al ryska generalen Budberg, kapitulerade under vilkor att erhålla fritt aftåg till Turkiet. Det är en egen företeelse i bistorien och särdeles betecknande för Kaukasiernes sympathier, att en bel folkstamm heldre lemnar hus och hem och utvandrar i främmande land, än lefver under ryska spiran.