Vid de i fjol uti Köln soresallna, såkallade Septemberoroligheterna bade en öfverste Woedtke så illa tilltygat en skräddaregesäll Bolderman, alt denne, en karl på 18 eller 19 år, for all sin litstid är oduglig till utöfvandet af silt handtverk. Bolderman anställde rättegång emot Woedtke, men då saken för denne sednare började att få ett kinkigt utseende, så kommer en kunglig kabinetisorder emellan och förfogar, att processen skall nedlåggas. Hvad säges om sådan rättvisa? Preussen bar låtit förelägga tyska förbundsförsamlingen ett förslag till en tryckfribetslag. Preussen skall i Mänchen protesterat emot Abels utnämning till gesandt i Brässel, först och främst på den grund, att han allt för mycket kompromelterat sig, oeh för det andra, emedan ultramontanerne i preussiska Rbenprovinserna ville begagna hans genomresa till storartade demonstrationer. Det skall halva varit i följd af denna protest, som Abel blifvit utnämnd till gesandt i Turin, i stället för i Briöässel. De studenter, 6 till antalet, hvilka blifvit fällde för delaktighet uti gatu-excesserna i Mäneben den 4:ste Mars, hafva dels blifvit relegerade, dels erhållit consilium abeundi. I Prag hafva de entledigade fabriksarbetarne plundrat bagarbodarne. Eu bagare tillät dem taga bvad de ville. Inemot 600 arbetare sände en deputation till borgmästaren. Garnisonen erhöll befallning att hälla sig fördig. Den våpnade makten blel dock icke anlitad. Fabrikanterne öfverenskommo att hvardera betala en viss summa i veckan och äfven tillbålla de sysselsatta arbetarne betala något i veckan till de sysslolösas underhåll. SPANIEN. De närmare detaljerna af den nya villervalla, som nu igen uppstatt vid spanska holvet, äro, för så vidt de ordinära undeträttelserna, kompletterade och förklarade genom antydningarne i National, gilva vid handen, hufvudsakligen soljande: Drottning Isabella tyckes hafva mycken håg för amuretter. Först är det en ung Marseillare, för hvilken bon skall fattat tycke; sedan heter det att general Serrano, en man af ett eldigt temperament, gör allt för täta påhelsningar. i palatset. Ministrarne, som vilja förebygga en kronans värdighet komprometterande skandal, skynda sig att utnämna Serrano till generalkapten i Navarra. Drottningen vägrar underteckna fullmakten. Då befalla honom ministrarne att inspektera ttupparne i Navarra och baskiska provinserna. Serrano vägrar att lyda, och vill icke belordras. Drottniogen vill icke bli utaf med sin eldige amang. Ministrarne sammankalla en utomordentlig honselj, i hvilken icke blott de sjelfsve utan åfven Narvaes, Martinez de la Rosa, Mon, Pidat, Donoso Cortes, markis Viluma, Gonzales Bravo och andra ansedda Moderados deliogo. Det beslu: tas att ställa general Serrano inför krigsrätt för olydnad emot förmäns ordres. Senaten bekrältar i största brådska detta beslut och deputerade kammaren sanktionerar, på ministrarnes begäran, i ett sortroendevotum, afsgifvet med 444 röster mot 60, dessas förfarande emot Serrono. Denne är imellertid sorborgad i hulvudstaden, troligtvis på ett ställe, der polisen icke kan intränga, och ministeren hade ännu icke den 16:de Mars (de sista Madrider-notisernas datum) nedsatt kriasrätten ofver honom. Ryktet sormåler imellertil Pacheco, Serranos vän, bafva fatt uppdrag af drottningen alt bilda en ny ministere i progressistisk, d. v. s. liberal anda. Suuada skulle måhända äfven här vid lag en i sig sjelf dålig och skabros sak ändå kunna medsora nagot godt. Drottning Christinas plötsliga resa från Madrid til Paris bade sina egna orsaker. Samma dag afresan skedde, väcktes i kongressen fråga, om att draga henne till räkenskap för det förmynderskap, hon, till en del olagligt (efter sill giltermål med Munoz), utoftvat lor sina döttrar. Frågan sorsoll vål, men allmänna opinionen är, att drottning Christina gjort sis skyldig till be tydliga underslef och genom sin resa, som ser ut som en slags frivillig flykt, sökt undandraga sig alla efterråkningar, bvarlöre hon äfven till yttermera såkerhet kort före alresan realiserat all sin fasta förmögenhet. Dem anm ham Ä