Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1847, sida 1

AGOQOw23:3:2.iiii 0 England och Spanien iråkade Ludvig Philip, och göra honom till ett verktyg för Rysslasnds mörk? och olycksdigra planer. Å I nordvestra och östra Frankrike hafva spanmålspriserna börjat falla, men bibehålla sig deremot i mellersta Frankrike, och uti Paris äro de tillochmed i stigande, men man väntar att snart få se den starka tillförseln medföra en reaktion. Uti Bergerac (departementet Dordogne) har folket hotat att tända eld på staden, derest brödet icke lemnades till billigare pris. ENGLAND. London den 29:de Mars. Underhuset har i general-komiten begynnat pröfningen af irländska sattigvärdssrågan, och med en öfvervägande majoritet erkänt den af irländske possessionaterna och isynnerbet af det i London församlade irländska partiet häftigt bekämpade principen, alt understöd bör tilldelas bjelpbehosfvande äfven utom arbetsoch sattighusen. — En bill, som efter ett års förlopp för alla qvinnor och ungt folk emellan 43 och 48 år inskränker arbetstiden i fabrikerna till 40 timmar om dygnet, har genomgatt underhusets generalkomil6. — Ett af herr OBrien i underhuset väckt förslag ait med en särskild skatt belägga sådana irländska egendomsherrar, som vistas utom Irland, har blitvit sorkastadt. — D:r Bowring har ånyo i underhuset väckt fråga om karantänslagarnes asskafsande. — Billerna, rörande det bekanta statslänet på 8 millioner och temporärt understod åt de nodlidande i Irland, halva erballit kunglig sanktion. Hvad transaktionen emellan czaren och frans ska banken beträffar, så synes den åsigten vara temmeligen allmän i England, att politiska skäl föranledt densamma, men att den icke kan annat än bafva en fördelaktig verkan på Englands penningeförhållanden. Det bar bildat sig ett kompani för befordrandet af en indisk-chinesisk-australisk öfverlandpost från Plymouth öfver Gibraltar, Malta, Alexandria, Suez, Aden, Ceylon, Calcutta, Singapore, Batavia, Swan River, Sidney, Adelaide o. s. v. Regeringen har losvat und erstodja företaget med ett ärligt bidrag af 100,000 2, och den entreprenante Waghorn bar, efter att länge hafva stretat emot, slutligen förenat sig med kompaniet. Times meddelar ett bref från den beryktade Lola Montez, uti hvilket bon hos den mäktiga Londonerpressens organ söker ett skydd emot de öfver henne hopade beskyllningar. Hon berättar, att bon i Juni s. å. kommit till Miaochen och der uti sin konst visat sig för konungen samt tillvunnit sig hans bifall; knappt hade bon varit en vecka i Mänchen, förrän jesuiterpartiet sökte fördrifva henne, och bon, med sin allt från barnåren närda afsky emot detta parti, hade derigenom icke blifvit litet förbittrad. När man icke med väld kunnat aflägsna benne, så hade man bjudit benne 50,000 Frances om året, om hon ville lemna Bayern och lofva att aldrig dit mera återkomma. Detta förslag hade bon förkastat och sedan förföljde man benne med oaslällig ilska. Ministeromvexlingen hade varit en konungens frivilliga handling och man gjorde benne allt för mycken ära, om man tillskrefve henne någon andel i denna åtgärd, men efter hvad hon sett och hört, tyckte hon konungen hafva bandlat fullkomligt rätt. Hon hade aldrig blandat sig i saker, som henne icke angingo och, enär hon tänkte qvarstanna i Mänchen, var det rigtigt obehagligt att så många skändliga och ogrundade rykten spriddes, beträffande bennes gorande och latande. Times kommenterar dansosens brel och menar henne, på ena sidan åtminstone, vara af engelsk eller irländsk härkomst samt all den berömda matadorens namn, som hon för, blott tjenar till beslöjande af elt brittiskt namn, DANMARK. om Tecka nartiefs oerhörda fräckhet att på sista —— ——— — ——