CTRIEHES NYHETER al FRANKRIKE. u Paris den 42:te Mars. Lagförslaget om anklåendet af 4 mill. för allmänna arbeten till Q k olkets understöd bar nu äfven antagits af pärs e ammaren, efter ott der på en enda dag hasva s genomgått alla sormaliteterna. Gelve åresson, som, med anledning af sin k mors död, hemväntades till Frankrike och sades a redan vara ankommen till Bayonne, lär fått uppshjutit sin afresa, såsom det berättas, ewedan drottning Isabella förälskat sig uti en ung Marseljare. ENGLAND. London den 43:de Mars. Sedan nu de temporira åtgärderna till osnjelpande af nöden i Irland gäll igenom uti underbuset, kommer turen till regeringens permanenta, på en varaktig nytta beräknade målt och steg alt tagas i ösvervägande. Bland dessa stå fråmst landed property bill, som afser uppbjelpandet af Irlands åkerbruk och redan den 8:de passerade generalkomiten, samt poor relief bill, som den 42:te skulle underkastas general-komittns ompröfvande. 14 Denna bill åsyftar att så mycket som möjligt ställa irländska fattigväsendet på lika fot med det engelska, så till förståendes, att de förmögne efter fulla mattet af deras krafter få bidraga till de behölvandes understöd, hvilket bittills i Irland ingalunda varit fallet, i det icke nägra andra erhållit bjelp, än de, som upptagits i de få arbets-ochäsaftighusen Billen har imellertid af lätt begripliga orsaker väckt opposition bland Irlands possessionater och sormognate blasser, och det såkallade irländska partiet, som hade god lust att uteslutande tillvälla sig fullmäktigskapet för de irländska national-interessena, bar tillochmed till premierministern öfverlemnat en inlaga emot densamma. Detta steg tyckes dock iche hafva blifvit krönt med sromgång. Den 42:te föreslog lord John Russel, att buset skulle konstituera sig till geveral-komite för att taga billen i osvervägande, Uti en kort ingress rältlärdigade lorden det förfarande, regeringen hittills iaktlagit uti Irland, samt gaf tillkänna, att regeringen utsärdat befallning, att de vid allmänna arbetena i Irland anställda arbetare så småningom, allt elter som omständigheterna medgilva, skola entledigas, på det att icke arbetskraft må komma att saknas för jordens skötsel. Sedan öfvergick lorden till ämnet för dagen och ogillade alla de uti den ofvannämnda inlagan besiatlige, emot billen rigtade invändningar. Enligt en oli inlagan uttalad åsigt borde icke något understod jemnas utom arbetsoch sattigbusen, men lorden å sin sida ansåg för nödigt, att, när omständigheterna så kräfde, hjelpbehböfvande äfven erböllo understöd i sina boningar under vilkor, att de arbetade derföre. Meningen vore icke att på Irland öfverflytta engelska fattiglagarne i alla sina detaljer, utan bufvudsakligen att lagligen förpligta de förmögne att i mån af deras krafter bidraga till de bjelpbehöfvandes underhåll. Ått detta kunde ske utan något mebn för de sörmögnes välfärd bevisade Englands exempel, der på de sista 40 åren utgått 49 mill. 2 i sattigskatt. Lorden anmärkte mycket rigtigt, att bland andra fördelar, billen komme alt medföra, vore äfven den, alt possessionaterne skulle mera sysselsätta arbetsfolket än hittills, ty de skulle heldre draga nytta af arbetsföra menniskor, än underbålla dem i arbetsoch fattighusen. Sedan premierministern yttrat den önskan, att verksamheten uti de fattigvårds-komitger, som komma att inrättas i hela Irland, måtte bidraga att förena de olika politiska och religiösa partierna i irland till endrägtig samverkan, slöt han sitt tal med den förklaringen, att alla irländska possessionater, som antingen voro medlemmar al styrelsen eller stodo i närmare förbindelse med densamma, såsom lorderna Palmerston, Clanricarde, Besborough o. s. v., gillat billen och voro beredde att underkasta sig de bördor, den kunde halva till följd. De talare, som sedermera unnträdde. hade ingenting alt anföra af något d — —