Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1847, sida 3

Gluck, Mehul, jemte Talma och Nourrit; Åristophanes, Menander, Plautus, ITerentius, Molicre, Gothe, Cervantes, Lopez de Vega, Mozart, Gretry, Rögnard, Marivaux, som räcker mamsell Mars handen. — Till formen är salongen en snedt liggande ellips ), så att åskådarne sran alla platsar kunna fullkomligt lika väl öfverse hela bredden af banan. Salongen är invändigt tapetserad med rödt damast. Logernas yttersida företer en hvit botten med basreliess i första, och med löf-, blomsteroch frukt-zirater i de öfre raderna. Det kupolformiga taket föreställer Åpollos triumf och upplyses, i anseende till sin långsträckta form, af en ljuskrona i midten ock en på hvardera sidan. Banan är, näst efter Operahusets, den bredaste och högsta på alla parisiska theatrar. TIvenne förhängen skilja densamma från åskådarne. Det såkallade prosceniums-förhänget (rideau davant-scene) är ett enkelt rödt draperi; det andra förbänget föreställer en elegant, i ledig styl hållen pelargång. — Den första pjes, med hvilken denna theater invigdes, heter Beine Margota, författad af berrar Alexander Dumas och August Maquet, och en dramatisk bearbetning af romanen med samma namn. Stycket, som är afdeladt i 5 akter eller 15 tablåer, varade öfver 8 timmar, och lär ändå vunnit åshådarnes bifall, som yttrade sig i starka applåder. Men man har vål icke försummat att engagera claqueurer vid den npa theatern, och dessutom bor det ej sörglommas, att dekorafionernas glans, ståten af theater-ellekton i stychet och den bullrande musiken vål i sin mån bidragit all med lycka tillbakavisa somngudens atlacker. ) En ellips kallas i geometrien en kroklinie, som uppkommer, når en kägla afskäres snedt emot basen.