Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1847, sida 2

mig då klart, att linfröet genom ålder förbättras, slår starkare rötter och blir frodigare i växten. Allmogen bar den fördom, att aldrig begagna gammalt utsäde, hvarföre den ock, hvad linfrö vidkommer, alltid om hösten försäljer hvad som kan vara öfver behosvet för utsäde till nästa vår. Jag skulle dock, på grund al ofvananförde rön, vilja föreslå, att herrar bandlande alltid införskrefve 4 å 3 ärs gammalt linfrö, hvarigenom priset nödvändigt skulle bli bättre samt allmänbeten och landet vinna långt mera, än genom frö af sista årets Skörd. För jordbrukare vore väl nodigt, att en hvar rättade sig efter gammal erfarenhet i vissa fall, utan att forsumma iakttagande af nya uppfinningar. I detta fall ville jag föreslå, att hvarje jordbrukare hade en större lår eller binge med fem afskilda rum uti, till den storlek, att utsädet sor hvarje är kunde inneslutas i hvar sitt rum och frön N:o 4 till N:o 5 successivt inläggas. När då rummet N:o 5 är uppfylldt, så börjas utsädet tagas af N:o 4 och så vidare. Om denna regel följes, vill jag försäkra, att linodlingen stiger till en högre grad, än för det närvarande. Landlbo.