Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1847, sida 3

—— —— —öä —— ——— ——— — — — — ——— I afresans ögonblick, då han gick ned för trapporne i sin boning. föll han och stötte skuldran ganska betydligt. obetta är ett dåligt sorebud,o sade han, en Romare skulle uppskjuta sin afresa. — IIvarlöre gör ni det då icke? svarade man honom Åter. — ÖJag bör icke gora det svarade hau nedslagen, vosandets interesse tår icke gifva vika för min olust; men jag går min undergång till motes. Napoleon hade icke missräknat sig på Brune; med mindre än 7000 man lyckades det honom alt bevaka Vardepartemenicts gränser och vidmakthålla lugnet, såväl i Marseille, som del öfriga Provence. Han egde lika mycken karaktersstyrka som välvilja, han tilläl ingen reaktion; under hans styrelse egde intel förtryck rum, och hordes ingen RR O—-——0n0 cQ klagan. Hans post blef först tung efter general Verdiers ankomst från Marseille. Underrättelserna om blodbadet i Marseille väckte truppernes raseri. Brune sorblef herre öfver deras vrede, och förhindrade hvarje forsök att taga hämnd. Han gjorde mera; underrättelsen om Parid kapitulation och om konungens återkomst erhölls af marskalken midt i Juli; ehuru han föraktade de hotelser, som anförarne för några royalistiskt sinnade band utstotte emot honom, äfvensom andre royalisters förnärmelser, dröjde han likväl icke att proklamera Ludvig den 18:de, och förmådde genom den inslytelse han utofvade, sina officerare och soldater att antaga den hvita kokarden I stället för den tresärgade. Derefter nedlade marskalken sitt befäl i markis de Rivieres händer, som representerade den kongliga regeringen 1 södra Frankrike, och reste, försedd med ett af markisen underterknadt pass, till Paris, natlen emellan den 31:ste Julj och t:ste Augusti. Då hans vagn stannade ulanför gåslgifvaregården i Åex. blef den ornringad af en af dessa Skaror al royalisster, som, posterade vid ingången Ul bvarje stad, på hvarje bro, och på de ställen, nvarest flera hufvudvägar Mn