——Fu—s — ——————7 NIarSIKaIM Brunes mord. Efter Baulabelles Chute de V empire. Underrättelsen om nederlaget vid Waterloo, hvilken spred sig med blixtens hastighet till Frankrikes aflägsnåste provinser, framkallade de mest motsatta verkningar. I de östra departementerna, bland den patriotiska befolkning, som grannskapet med utlandet gjort förtrolig med vapenbullret och kriget, i Grenoble t. ex. såg man dem af invånarno, hvilka minnet af den kejserliga despotismen allägsnat från regeringen under de 100 dagarne, straxt plantera den trefårgade fanan och inställa sig hos auhktoriteterna, för alt tillbjuda Frankrike och kejsaren sin förmögenhet och sina lif. Uti södern, i Marseille, hvarest den krigiska instinkten och nationalkänslan blott äro föga utvecklade, hvarest de individuella lidelserna och lokalinteressena äro förheruskando, besvarades underrättelsen om nederlaget med ropet. Lerve Konungen! med mord och plundring. Söndagen den 25:1e Januari nådde ryktet om nederlaget till hufvudstaden i departementet Bouches du Rhone. Om morgonen var Marscille fullkomligt lugnt och syntes öfvergifvet af menniskor. De handlande, de förnämsta borgare, de rike hade lemnat sina hus och begifvit sig ut pa sina landtställen, som omgilva staden; de ofrige inväånarne, uppfyllde kyrkorna. Inemot middagen hördes nägra rop: Lefve konun gen! som kommo från en trupp dagdrifvare, hvilka församlat sig på ett af torgen. Snart upprepades ropen allt lätare och på alll flera och flera ställen. Folk af den sämre klassen sprang genom gatorna, för alt sprida nyheten om kejsarens nederlag och Ludvig den XVIIIi:s återkomst. Slutligen samlades folket i stora massor, som salte sig i rörelse emot linietruppernes högvakt och ulmanade soldaterna genom wett och royalistiska rop. Soldaterne stodo orör— ÖA . Ö — i:. —5