Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1847, sida 1

En ekonomisk Dröm ). Sedan någon tid drommer jag ofta. Förr var det sällan händelsen. Dessa drommar äro ej vanligtvis osammanhängande och fantastiska. De utmärka sig tvertom genom ett logiskt sammanhang, hvilket liksom sjellvilligt utvecklar sig under drömmarens ögon. Det är som om tankens maschineri af sig sjellt utarbetade det förekommande ämnet. Nyligen var detta ekonomiskt, och lemnade de det kanhända sällsporda exemplet af en efonomisk dröm; bvarföre jag i korthet vill förtälja den. Det är en dröm i statshushallningen, som må läggas till de andra. Frågan var om intlytelsen af ett lands natur på landets husbållning, och företogs till besvarande med afseende på fäderneslandet. Dervid förekom, att Sveriges vidsträckta yta, med alla dess naturliga olikheter, ej kunde undgå att osva ett stort inflytande på särskilda orters hushällning inom såderneslandet. Slättbons olika lif mot bergsbons framställde sig. Bergsmannen, jordbrukaren, manufakturisten, bandelsmannen, jägaren, fiskaren, trädde fram, alla under de olika betingningar, som lokal och deraf föranledda särskilda behof föreskrefvo för deras verksamhet. be grupperade sig olika derefter. De olika grupperna voro spridda, skiljda genom stora asständ, derigenom inom sig isolerades Ej under, att hvardera betraktade sig såsom ett helt för sig! Olika behof och omständigheter bade bildat hvart och ett sådant. Vanan hade befästat det, och omkring hvarje gebit liksom upp: dragit en mur, utöfver bvars horisont invänarnes blick ej behöfde sträcka sig. Jag sade till mig sjelf: se här upphosvet till korporationsoch Ur Daal. Alleh.