alt deportera de slangne Seplembristerna tull det osunda Augola, hvarest de troligtvis gå en langsam död ull mötes, lär helt och bållet få skrifvas på ministrarnes räkning, hvilka gjort sig dofve för alla förböner och, då drottningen ville visa mildhet, hotade att resignera. När underrättelsen om deporteringen ankom till Oporto, utbrast derstädes en sådan storm af ovilja emot drottningens regering, att det blott genom de största ansträngningar lyckades Juntan att skydda hertigen af Terceira och hans medsångar för folkets och truppernes raseri. — Från Oporto saknas nyare direkla notiser. Cäåsar Vascencellos bade utryckt derifrån till Pennasiel med 23500 man, och äfven das Antas bade d. 51:ste Jan. likaledes lemnat Oporto med 5000 man. ben sistnämnde stod, enligt Times (som meddelar bref från Oporto af den 9:de Febr.) vid Barcellos, ungefär 512 svenska mil från Oporto och 2 från Viana, hvarest Vinhaes sroyalist) förskansat sig. Saldanbas hufvudqvarler besann sig ännu i Ågueda, ungesär 7 svenska mil från Oporto, och den al das Äntas utsorda manöver skall äsylta att tvinga marskalken att indraga sina detachementer under Lapa, Solla och Ferreira, hvilka bindra bildandet af Septembristiska guerilhas. — Macdonnells död bekräftar sig. — Insurgenterne hafva vid älcatar do Sal i Ålemtejo tagit ull fånga major Hhercos med 430 man. — I följd af brödprisernas stegring förväntas en förordning al regeringen i Lissabon om spanmalsinsorselns srigilvande. Drottningens regering bar väl utfärdat en förordning om upphåsvande af afgillen å den utländska skuldens dividender, men den har blott publicerats i London och icke i Lissabon. NORRX AMERIKA. New-York den 34:ste Januari. Flere mo iover, åsystande truppernes tillbakadragande ur Mexiko i och sor inledandet af tredsunderhandlingar, ba blifvit förkastade. beremot har kongressen beviljat utgifvandet al 23 mill. 6 procents skattkammarobligationer och derjemte bemyndigal regeringen alt ånyo emittera för 5 mill. indraget slikt pappersmynt. I New-York och flera andra städer i staten New-York halva insamlats 800,000 Dollars för Irland. Uti Boston utbröt på qvällen d. 21:ste Jan. en eldsvåda, som, I anseende till den ovanligt häftiga, för slåckningsarbetet hinderliga kolden, ej kunde dämpas sorr, än på följande morgonen, då olver 400 bus blifvit lågornes rof. Noliserna från krigstbeatern gå till den 12:te Jan. General Taylor belann sig då på marseh till Vittoria, för att såtta sig i förbindelse med Tampico. Ryktesvis berä tas, att underrättelse genom ilbud ankommit till Washington om en strid, som Taylors sormuppar under general Quitman i nårheten af vittoria skall bestatt enot ett osverlägset antal Mexikaner under en viss Canales. Resultatet af striden var obekant. Betydliga qvantiteter af alla slags krigssörråd hafva blilvit afskickade från Boston, Newyork, Philadelphia 0. s. v. till New-Orleans, för att ställas till general Scotts förfogande. Denne befann sig i det vid Rio Grandes mynning belägna Brazos Santiago och hade öfvertagit ledningen af krigsoperationerna, som tros komma att öppnas med et kombineradt angrepp till lands och till sjös på Vera Cruz och San Juan de Ulloa. Detta angrepp måste dock företagas sednast uti Mars, ty i April börjar vanligtvis gula febern, som för Amerikanerne kunde bli en virre fiende, än Santa Anna och hela hans bär. — De till hären alsända förstärkningarne i trupper utgöra blott 4000 man. En Newyorker tidning förmäler, att, enligt berättelser från Mexikos bufvudstad, som gå till slutet af Dec. , Santa Anna latit uppmana kongressen att anskalla 8 mill. Dollars under sorklaring att i vidrigt fall vore landet förloradt, Kongressen skall derpå i en bemlig session öfvervågt ett förslag om scqvestrering af kyrkans förmögenbet, och presterskapet, som fick nys om saken, å sin sida hotat att bannlysa regering, här och kongress. Ölverhusvud skall mexikanska klereciet icke hysa några fientliga tänkesätt emot Amerikanerne, emedan desse å sin sida i allmänLo hahandla afhalska nresterna med mycken