räknade ängsligt minuterna, ty timmen, då huset skulle öppnas för publiken, ryckte allt närmare, och alla öfriga förberedelser voro slutade, då instörtade de afskickade direktörerne andtrutne och bleke af förskräckelse på scenen. Af deras kort: afbrulna tal upplystes snart olyckan: genom en osalig, ehuru endast kort bortovaro hade de försummat alt emottaga och beneventera de väntande konstgästerna, några oförklarliga fataliteter vid porten just som de antände hade: gjort det bittraste intryck på dem; de hade ej tagit in uti den för dem iordningställda boning, utan på ett värdshus, virtuosen Beriot var förolämpad . NMari a Malibran måste vara opasslig; met elt ord, oaktadt alla böner och föreställningar, nekade begge på det bestämdaste sin medverkan för dagens alton. Hvad skulle man nu taga sig till? På en förfrågan hos autoriteterna, om man finge uppskjuta konserten till en af de påföljande dagarne, erhölls ett nekande svar. Och man gjorde det icke allenast till föreningens pligt att utföra den annonserade konserten, utan man fordrade äfven i myndig ton alt de utgående sångoch musiknummern skulle ersättas genom andra fullkomligt lika. — Man kände folkets djupt rotade missnöje så noga, och fruktade detta missnöje så mycket, att man undvek äfven den minsta anledning alt reta detsamma. Derföre gjorde man akademiens direktörer ansvariga för ett punktligt utförande af hvad som blitvit utlofvadt. Etter ett långvarigt och förtvisiadt funderande hit och dit uppgick äntligen. en hoppels sljerna: R 0 ssinis maka, den en gång högt firade sångerskan Colbran, vistades i Bologna, hennes födelsestad. Till henne vände sig direklörerne, och funno henne beredviliig. att sjunga de arier, som voro annonserade att sjungas af Maria Malibran. Således var e n stötesten undanröjd,