Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1847, sida 1

UTRIKES NY HETER. i ENGLAND. London deh 29:de Jan: Beträffande lord John Russels exposå af regeringens resormplaner för Irland (bvars början förekommer i denna tidnings fredagsnummer, hvarest, till följe af tryckfel i de engelska tidningarne, det län, possessionalerna erhälla till årets slut för aoskalsande af utsäde o. s. v., står upptaget ill 50 mill: i ställe för 50,000 65) sär tilläggas, att de medel; som lorskjulas possessionaterna till nyodlingar, skola beviljas på 22 är till 512 09. Vidare får det nämnas; att en regeringens plan går ut på för det första att bemyndiga egare af sideikommisser att föryttra en del af deras egendom i och sör dödandet af de på resten hältande inseckningar, samt för det andra, att småningom till sri egendom förvandla den jord; som nu innehalves under ärsilig sorpaktningsrått. Sålunda skulle till oberäknelig nytta för Irland, med tiden derstädes uppstå en fri och oberoende klass af smärre jordegåre. berjemte skola siskerierna opphjelpas och, utvandringarne till brittiska holonierna underlättas; ehöru Irland ingalunda lider af ölverbesolkoing. Denna exposå af styrelsens planer hvilken naturligtvis ej ledde till någon egentlig diskussion, rönte ett bögljudt och sörtjent bifall: Under samma session erhöll billen om tillåtelsen att begagna socker till brysgning och bränning första läsningen, äfvensom indemnitetsbillen för vice-konungen i Irland och billen om meddelande af temporärt understöd at Irlands fattige: — I öfverbuset utvecklade samma dag (den 25: le) en annan minister, markis Landsdowne, samma åsigler beträffande Irland, hvilka liktidigt sramställdes i Underhuset af lord John knssel. .4 Den session, Underhuset höll den 26:te, var helt kört och företedde ingenting af vigt. Den 27:de hölls ingen session. Under sessionen den 28:de framställde herr Roebuck den frågan, huru pass myckhel utförandet af de tilltänkta irländska åtgärderna kunde kosla? Premierminislern svarade, alt han icke var i stånd att derom för tillfället vilva någon noggrann upplysning, utan mäste hånvisa till hvad som redan skett. Till den 1:ste Januari bade statens utgifter i Irland pelupit sig till 4 mill. e; sedan dess hade skattkammaren för bestridande! al allmänna större byggnadsföretag (lill arbetsklassens sysselsättning ulbetalt en lika summa; och 600,000 skulle älgå månadtligen ända till Lugusti till nödens alhjälpande, om man sörsote enligt hittills följda prineiper; men de åtgärder, regeringen nyligen foreslagit, läto dotk förvänta en betydlig besparing. Tillika upplyste lord Russel, att irländska possessionaterna redan förskjutits 4 mill till nyodlingar, och statssekreteraren för Irland, Labouehere, förklarade, att den för anskassande af utsäde bestämda summan af 50,000 komme endast att lemnas åtpossessionaterna och icke åt . 2 md rs