FRANKRIKE. . Paris den 22:dre Januari. Pärskammaren bar i dag med 444 röster mot 2 antagit adressen och sedan genom louning utsett den deputation, om skulle osverlemna den ät konungen. Under loppet af adress-debatterna är isyunerhet att märka i första rummet ett tal af Guizot till försvar för regeringens förhållande i spanska fråcan. Guizot visar att Frankrike haft rätt sran början till slut, redligt hallit sina med England ingangna förbindelser och först, då sistnämnde magt. efter lord Palmerstons inträde i dess regering, brutit sina, latit bertigens af Montpensier sormälning med insantinnan gå i fullbordan. Under drottning Victorias andra besök å Eu, hade Aberdeen ingenting att invända emot en sorening emellan Montpensier och insantinnan, men Frankrike Jofvade att vänta med denna förmälning, tills drouning Isabella bade direkta arfvingar. Någon tid derefter fick man böra, att engelska gesandten i Madrid, Bulwer, arbetade för priosen af koburg. Bresson (franska sändebudet) uppmanades att vara på sin vakt och, så vida han säkert visste att Bulwer arbetade för prinsen af Koburg, fria sör Montpensier till drottningen eller insantinnan. Ester Narvae? fall, erbjod det nya spanska kabinettet drotiningens band at Montpensier. Frankrike vägrade. Men tillika erfor man, att Madrider-holvet i Lissabon gjort en Koburg förslag, som understöddes af Bulwer. När Frankrike härosver uttalade sin förvåning, desavouerade lord Aberdeen herr Balwer. Ester Palmerstons inträde i engelska styrelsen, väntade man förgålsves att få höra bans mening, antingen offentligt elter diplomatiskt uttalad. Slutligen förfrågade sig Franktike, och föreslog ett gemensamt uppträdande i Madrid för en af insanten Francisco de Paulas söner. Tre dagar senare erhöll Guizot en depesch, som redan var skickad till Madrid, innan den meddelades Frankrike, och i hvilken prinsen af koburg stod främst. Guizots förslag i afseende på infantens soner sorblel deremot i lem veckor obesvaradt. Eiter sådana soregnenden erhöll Bresson fullmakt att handla. ben 28:de Aug. lät Bresson sätta i äklenskapskontraktet, att Montpensiers förmälning skall, så snart ske han, följa på drottningens; först den 4:de Sept. gingo ordres till Bresson att så bedrifva att begge formålningarne skedde liktidigt. — Guizols reutvagningsprocess går, såsom man ser, rätt bra lor sig; men så gick älven lord Russels i engelska underhnset. Summan af allt detta blir ända, att, enligt all sannolikhet, franska och engelska kabinetten uti denna angelagenhet å omse sidor drilvit oärligt spel, men att det lyckats det sorra att öfverlista det senare, samt begge vetat alt med de resurser schillerskrilt, hemliga agenter o. s. v.) diplomatien i den vågen har att tillgå, så dölja alla spår lill sina intriger, att de nu med säkerhet kunna trotsa offentligheten. I andra rummet sortjenar att nämnas ett tal af grelve Montalembert, det unga katholska Frankrikes talare. Till den energiska anklagelse, som grelven under 4846 ärs session latit ljunga emot Österrikes politik i Gallizien, fogade ban nu en lika så bitter anklagelse för förfarandet emot Krakau. Detta tal loranledde Guizot att uppläsa en den 50:de Dec. 4846 daterad rysk not, uti hvilken, på kejsar Nicolai uttryckliga befallning, hans stats ninister Nesselrode törklarar det ryktet att Polen skulle iniorlifvas med Ryssland för fullkomligt ogrundadt. I deputerade kammarens upplästes den 20:de kommitteens utlåtande öfver nedsätiningen af tullen å spanmål. Ett amendement fordrar en premie å all spanmål insford i atlantiska hafvets hamnar, ett annat inbegriper alla skidfrukter och grönsaker i tullfribeten, och ett tredje (af Blanqui) vill hafva lagen forlängd till den 30:de Sept. Eagelska tbrontalet har gjort ett gynnsamt