— —— — ä 3—— dagar och timmar, som idkaren beslämmer; börande de tillhallas att flitigt besöka Sondagsskolor eller andra för fabriksoch handtverksarbetare afsedda läroanstalter. Idkare vare jemväl skyldig: att sjelf eller genom andsa meddela lärling undervisning i yrket, dervid gesäll. icke må undandraga sig att lemna erforderligt biträde: alt vid de hos honom anställde arbetares behandling och sysselsättning fästa behörigt äfseende å deras helsa och arbetsförmåga: att med tjenliga rum och försvarlig föda förse dem, som hos honom äro boende: att, då arbetare sjuknar, lata honom sköta och vårda, med rättighet till afråknade å lönen af hvad han till läkare och läkemedel uigifvi: samt att med saktmod och lämpliga föreställningar söka rätta den felande och, under iakttagande att husaga ej må ega rum å gesäll, icke använda den å lärling eller annan arbetare förr, än varningar visat sig vara fruktlösa. Idkare, som med hugg och slag förgår sig mot gesäll, eller som i dryckenskap eller af blott ondska slär eller oskäligt bandterar lärling eller annan arbetare, böte derför efter allmän lag, och vare den misshandlade berättigad att, då ban så älskar, på sätt i Tjenstehjonsstadgan säges, varda från tjensten entledigad. vederborande polismyndighet, ålvensom, då srågan rorer omyndig, dennes målsman, ege vaka deröfver, att hvad genom denna 2 är sabriksoch handverksidkare ålagdt varder behorigen fullzjordt samt att underlatenhet deraf i laga ordning varder beifrad. 57. Fabriksoch handtverksarbetare vare pliglige att visa idkare, hos hvilka de äro anlagne; tillbörlig aktning samt esterkomma deras belallningar i afseende å de göromäl, som till yrkets utöfaing böra. Förgär sig arbetare i ord, åthäfvor eller gerning emot den idkare, hos hvilken ban är i arbete antagen, stralles efter allmän lag. verkställer han illa eller vårdslöst hvad honom tillkommer alt sorsärdiga, eller fördersvar råämnen eller verktyg, eller, utan laga förfall, någon söcknedag söcsummar honom aliggande arbete, eller, utan idkarens tillätelse, förfärdigar arbete åt annan, eller, derest han bos idkaren har busrum och kost, utan dennes lof nattetid uppehåller sig annorstädes, eller lockar andre arbetare med sig uti krogar och olosliga samqväm, böte från två till tio Rdr efter omståndigbeterne, samt godtgöre den skada eller förlust, som genom hans förvällande uppkommit. 2 58. Mom. 1. Ej raå sabriksidkare eller handtverkare utan sak, eller i annan ordning än som i Ijenstehjonsstadgan såges, från tjenslen skilja arbetare förr, än den betingade tjenstetiden utsG är. Den det gör, böte sex Rdr 32 sk. samt gälde skadan, i mån af den tid, som åtgår, innan arbetaren kan hos annan idkare al samma yrke varda antagen. . Mom. 2. Öfvergifver arbetare sjelf sin tjenst, innan den betingade arbetstiden tillåndagått, vare ban förfallen till sex Rdr 52 sk. böter, jemte skadeersättning, och pligtig att, der så yrkas, i tjensten återgå. svaj Mom. 3. Tager någon i sitt arbete den, som olofligen gäll ifrån sin tjenst, plikte sex Rdr 32 sk., och vare afhandlingen derom ogild. 3. 59. Undergår sabrikseller handtverksarbeltare straff för svårare brott, innan hans tjenstetid hos sabrikseller handtverksidkare gått till ända, vare ej berättigad, alt, utan dennes samtycke, i tjensten åter inträda. 2 40. Mom. 4. Då arbetare anställes å verkstad i stad, äfven då sålunda anställd arbetare från tjensten afflyttar, åligge det vederbörande handtverksidkare att sådant, vid vite af tre Rdr 46 sk., inom 14 dagar derefter; hos bandsverksföreningen derstädes anmäla. Vid lika påföljd Q Fat ligga Tara af