Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1847, sida 1

letta och annat af mindre vigt blilver väl afbjelpt — och saken gär, sedan, såsom nyss nämndes, det stora steget blifvit taget. Det är imellertid besynnerligt att se, huru hos en del missnöje och fruktan råda, emedan de icke inse, huru föga den nu, i verkställigheten temligen inskränkta friheten kan rubba det närvarande sorhållandet, innan undervisningen fött en mera praktisk rigtning, samt penningoch kreditväsendet sätt en annan utveckling, än det ånnu hos oss bar. Den nya förordningen, så pass gynnande hon är för ett friare arbete, skall visst ej på länge kunna uträtta något, sävida icke en klok styrelse tänker på dessa vigtiga vilkor för nalionens utbildning och utveckling. Mitte mån uppfatta hela betydelsen af detta förhällande! bet kan ej framkallas i ett ögonblick; det fordrar på en gäng försigtighet och klokhet — men det kan beredas så, all redan nästa generation står redo att njuta fördelarne af vär tids bemödanden, och då forst skall man välsigna dem, som genom sina ihärdiga sträfvanden sorvärsvat åt folket näringsoch handelsfrihet. flvad som äfven denna nu tillvägabragta lagstiltning måste halva till följd, såväl genom det goda, som det bristfälliga, den innebär, det är: att nationen skall oppna ögonen för hela vidden af den makt öfver enskilt välfärd, som konungaväldet bos oss ännu eger. Det är på en blott Kongl. förordning , som nu en så ofantligt ingripande reform utförts. Det är 24 är sedan den kunnat, såsom af Konung och Ständer stiftad Lag, icke syllest hka srisinnadt, men dock ganska ordnande och tilllredsställande, utfärdas. om det då shedt, om nationalbankens organisation i sammanhang dermed satt den utsträckning, att den i landsorterna kunnat gynna den under fribetens lutt uppspirande näringsfliten, samt på samma gång . samhallet dragit den fördelen af hreditsedelsystemets utvidgning, hvilket nu enskilte tillskansat sig; månne ej då landet stått på en betydligt högre ståndpunkt af kraft, industri och rörelse? Kanske skall det regeringsbeslut, som nu på egen band, ehuru visserligen på grund af ståndsrepresentationens vacklande önskningar, sökt att godtgöra en soregående regerings olyckliga egensinnighet och overksamhet, hunna något läka de sår, som denna underlätenhet vållat. Men nog hade det varit önskvärdare, alt man redan varit målet närmare. Alt det, susom en och annan synes nu vilja tre, redan är hunnet, det är ett misstag. Ånnu återstår rätt mycket ; men man bör medgiiva, att äfven mycket är vunnet. Vore man så pass framhunnen på representationsreformens bana! Dock — äfven detta måste gå. ben generation, som under den bristfälliga organismen af sitt lagslifinings-, lagskipningsoch förvaltningsväsende, gjort så pass många steg till ett bättre, genom opinionens kraft; som sett okunnigheten och fördomarne i de financiella sakerna skingrade; Bankooch Riksgäldsväsendet ordnadt, i trots af ett obetänkt motständ; skiftesverket genomfördt ; och i många delar af sina angelägenheter bättre principer åtminstone erkände, om de ock ej ännu kunnat sullkomligare göras gällande, — en sådan generation bör ej misströsta om alt äfven se sin lifsfråga lyckligt afgjord. Det beror af den sjell, att genom enighet, allvar och beslutsamhet tillkämpa sig dess lyckliga lösning. AL 2 Fabrlksoch IILandtverks Ordning, 8 — LV Å Aa ee mrO mm 22 0. mm —