Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 januari 1847, sida 1

en EF d ——— — — slika arbeten företaga och fullborda, under iakt tagande, då arbetet sker i stad, att anmälan derom hos Magistraten å stället göres; och ege ban jemväl att för invånare i annan stad eller ort åtage sig arbete, att verkställas der han sjel är bosatt. 2 11. Hvarje socken å landet vare öppet att särskildt eller i förening med annan eller flere, för hvilket handtverk som helst, så vidt sådant för invånarnes betjenande finnes nödigt, antaga gerningsmån, bvilkas arbetsfrihet är inskränkt inom den ort, för hvilhen de blifvit antagne; egande desse bandtverkare jemväl att begagna andre arbetares biträde. Ej må någon blifva gerningsman, utan att halva begått Herrans heliga nattvard, råda öfver sig sjelf och sin egendom, samt ega god frejd. 2 12. Mom. 4. MHvarje till myndighets-ålder kommen Svensk man, som begått llerrans heliga nattvard och eger god frejd, vare berättigad, så väl i stad, som å landet, att, utan mästerskaps eller burskaps förvärlvande, säsom sorsorjaingsmedel, med egna händer till afsalu åstadkomma handtverksarbeten eller andra tillverkningar; och skall det vara honom obetaget a:t dervid begagna biträde af bustru och hemmavarande barn. Mom. 2. Cill qvinnva, enha och frånskild busirn, som företer betyg om sorsvarlig kristendomskunskap och god siejd, cge enahanda tått all genom eget arbete och med sina hemmavarande barns biträde sig sörsörja, med vilkor, hvad angår gilt qvinna, som med mannen sammanlefver, alt denne sådant tilläter och för hennes förbindelser ansvarar. i Mom. 5. Ogift qvinna, som fyllt 25 år, begått Herrans heliga nattvard och eger god srejd, vare ock obetaget att sälunda genom eget arbete sig sorsörja; ankommande på, särskild prosning, huruvida bevekande oms åndigheter i särskilda sall undantagsvis må soranleda meddelandet af lillstånd sor ogist qvinna vid lägre älder, att, såsom sförsorjningsmedel, tillverkningar, på sätt här ofvan sagdt är, för alsalu åstadkomma. Mom. 4. ben, som blifvit straffad för brott, som medförer vanfrejd, må väl, under de vilkor, som for öfrigt i denna 2 äro bestämda, undfå tillstånd att, såsom försörjningsmedel, tillverkningar för afsalu ästadkomma, så länge en slik rättighet ärligen begagnas; men beteådes sådan person med fortlarande låttja och lidet lighet, eller med tiggeri, eller begar brott, som störer allmänna säkerheten, ege den myndighet, som tillståndet meddelat, att detsamma äterkalla; och skall det ankomma på förnyad ansökan och profning, om ny iillatelse till dylik sorsörjningsrättighet meddelas må. Mom. 5. De, hvilka erbållit tillstånd att såsom försörjningsmedel åstadkomma handtverksarbeten, må ej sorena sig om gemensamma verkstäder. Dock må deriill icke bånforas det förhallande, att soldater, som bo i samma kasern, samsålt förlärdiga sor regementet eller truppen erforderliga beklädnadsoch munderings-persedlär. Instifutet för blinda och döfstumma, Råddningsinstitutet för vanvårdade barn, samt Veterinärinrättningarne och deras elever vare förbehållen den rätt till fabrikseller bandtverksvarors förfärdigande lör afsalu, som särskildt blifvit dem medgilven. Hvad i afseende å behörigheten att idka sabriksoch handtverksrörelse stadgadt är utgor icke heller hinder för Oss och Kronan att lata genom antagne arbetare eller annorledes alla slags arbeten och varor for Kronans behof sorsärdiga; äfvensom vid de till fattigväsendet hörande inrättningar samt vid fängelser och allmänna arbetsinrättningar alla slags tillverkningar må, så väl för dessa inrättningars bebof som till afsalu, åstadkommas, nuder iakltlagande, vid försäljning i stad; af hvad Handelsordningen derom sormår. 2. II.