erne ege en bvar, vid eller utom marknader, ina alster och tillverkningar till salu bålla. Mom. 53. 1 afseende å försäljning af bröd, Iricka eller färskt kött, infördt till stad, der sauaccis erlägges, äfvensom af bränvin, gälle hvad leroim stadgadt är. 2 4. Välfrejdade qvinnor, som förete betyg om försvvarlig kristendomskunskap, vare oförhindrade tt i stad idka nipperhandel, klädmäkleri, mångleri, itohakshandel samt försäljning af så kalladt nälstolskram, med vilkor för ogifta qvinnor, att de blifvit wyndiga förklarade, och för gifta, alt deras män dertill lemnat samtycke och för deras förbindelser ansvara. ilvilka slags varor till nämnde handelsgrenar äro att hänföra, stad as genom särskild författning. Alla slags inhemska landtmannaprodukter må hvar och en ega att på lan det upphandla och, vid eller utom marknader, partivis föryttra. Landmån ege äfven att sådana varor, med undantag af bränvin, å landet i minut till salu balla. Fabriksoch handtverks-idkare vare likaledes osörhindrade att sina tillverkningar i hvad mychenhet som belst å landet afydira. 2 6. Mom. 4. På minst tre mils afstånd från närmaste stad må jemväl öppen salubod å landet kunna få anläggas, för att der, under iakttagande af de i 2:n 2, Mow. 3 stadgade sorbehall, sorsälja, jemte alla slags inhemska varor, foljande varuslag af utländskt ursprung, nemligen: bomull och bomullsgarn, kalse, fisk, siskredskap, frukter och frön af alla slag, färger och färgningsämnen, hampa, lin, läder, nalar, salt, spanmal, specerier, stenkol, thå, tobak och snus, tval, ull, verktyg och viktualier. Mom. 2. Beträllande behorigheten fill sådan bandelstrihet och vilkoren derfor gålle hvad uti 2:0n 4 med hånsigt till handel i stad föreskrifvet år, dock att härvid burskap icke må erfordras; varande i ofrigt den, at hvilken sådan bandelsrörelse kan varda medgilven, icke derigenom tillagd annan rätt att utländskt gods omedelbart elier för egen räkning fran utrikes ort införa, än som eljest kan honom författningsenligt tillkomma. Mom. 3. Hvad uti förestående 2:ne Momenter sagdt är, angaende visst alstand från stad af salubod å landet samt angående vilkoren för handelsbehorighet derstådes, skall icke gälla til binder for inhemske idkare af tabrik eller handtverk att hvarsomhelst a landet sina tillverkningar i oppna bodar eller å andra upplagsställen ull salu hålla. Mom. 4. Idkare af bergsbruksrörelse å landet vare berättigad, att vid beuket ät derunder lydande folk och at dem, som dit hafva varusorslingar, eller för bruket verkställa arbeten eller korslor, utan afseende på alstandet från stad, hälla förnodenhetsvaror till salu, dock ej af andra slag, än som i Mom. 4 af denna 3 omförmåälas. Fabriksoch handtverks-idkare vare osörhindrade att, utan handlandes mellankomst, uppkopa och bålla förlag af de för deras yrkens bedrilvande erforderliga redskap och raåämnen, dessa sednare jemval mer eller mindre förädlade. Enka eftor haudlande vare berättigad att mannens handelsrörelse fortsätta, dock, om hon trär der i nytt gilte, icke längre ån sex månader elter vigseln. Efter handlandes eller bandlande enkas död, kan handelsrorelse ock för sterbhusdelegarnes råkning sa drifvas under ett år, bvilken tid med hogst två är kan förlängas, om särskilda skäl dertilk föranleda.