Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1847, sida 2

— ——L—nlss—— — —— —,—,———— —a:e— — —— ————————————— — ww —T.n—! — — —————————————— osullåndas med den ihårdighet, som landets inoteressen och afseendet på den allmänna kredistens upprätthållande fordra. oÅfven kolonisationens framsteg och de till obesordrandet af det inre välståndet tjenliga ätogärder skola komma att taga eder uppmärkosamhet i anspråk. Det genom vär bärs tapoperhet och hängilvenbet så lyckligt återställda olugnet tillater oss att moget prolva denna vigliga fråga, rörande hvilken ell särskilt lagförslag okommer att er soreläggas. vMina herrar, en gemensam känsla lifvar oss. oJ egnen er alla, i likhet med mig och de mina, påt värt såderneslands lycka och storbet. En plång ersarenhet bar upplyst oss rörande den politik, som anstär dess moraliska och materivella interessen och för närvarande tryggar dess välfärd och framdeles dess fredliga och regelomässiga utveckling till sitt mål. Med förtroenode väntar jag af er såderneslandskärlek och er vishet, det ull fullbordande af detta stora verk onodvåndiga bistånd. Lätom oss ömsesidigt hjelopa hvarandra att bära denna börda, Frankrike oskall skörda frukten af våra mödor. v Detta tal beledsagades af talrika bifallsrop. Constitutionel betecknar en del af bilallsskrikarne i tbronsalen under namn af det konservativa partiets berg ). Vi skulle vilja kalla dem för dekorerade hurrabasar. För betryggandet af konungens säkerhet under särden från Tuillerierna till sessionssa!en voro, såsom vanligt, trupper uppställde i baj, bvilka skulle asballa folket. Om några vivatrop uppgalvos af dem vid konungens förbifart, omnämnes icke, och det skulle för öfrigt icke förundra ow de uleblilvit, ty ett tre timmars stillastirende i en skarp nare vid sträng köld kan väl afsvalna en starkare loyalitet, än den i allmänhet franska soldaten byser emot Ludvig Philip. Kandlingarne i så väl spanska som krakauerfrågan komma att tryckas och ett exemplar utdelas tili hvorje medlem al de begge kamrarne. Fregatten Belle Poule? och tvenne krigsängsartyg hafva från Bourbon afseglat till Santa Maria a Madagascar med landstigningstrupper om bord. PORTUGAL. Lissabon den 6:te Jan. Det hade ännu ej kommit till någon sammandrabbning emellan das Antas och Saldanha. ben förre bade utrymt Coimbra för att ej gifva denna stad till pris åt en belägrings rysligheter. Saldanba stod den 5:dje i Leira, den 4:de i Pombal och hans sortraf skall sramryckt ända tull Condeixa. Das Antas? arme lider al talrika rymningar. Cesar de Vasconcellos har, i ställe för att med sina 2,500 man irreguliera trupper sluta sig till das Åntas, kastat sig in i Åbrantes och belästar denna stad. Grefve Mello håller med en lika styrka Evora besalt, och beherrskar derilran nästan hela Alemtejo och Ålgorbien. ben ropalistiske generalen schwalbach bar uppbrutit från S:t Ybes till Ålcares, for att fånga grelve Mellos der stående förposter. Miguelitchefen Macdonnel bar efter sitt nederlag i Braga retirerat till Amarante, dit ban skall ankommit den 4:ste Jan. med 1,200 man. Insurgenterne i Oporto sägas vara 8000 man starka. ENGLAND. Uti den förnäma verlden har åter skett en enlevering, som väckt stort uppseende. Niss Lister, premierministern lord John Russels styfdotter, ur bans första gifte med lord Ribblesdales enka, flydde med herr Drummond, en son till den rike bankiren af samma namn och en brorson till earlen af Auckland. Flyktingarne upphunnos imellertid på vägen till Franirike, men lord John Russel gaf sedan sitt samtycke till deras sorening, som skulle firas innan kort. SCHWEITZ. Den förmodan, att det segrande partietsi kanton Freiburg mildbet emot de besegrade ej vore stort alt lita på, besannar sig. Efter allt utseende komma de konservative jesuitvännerne alt följa det i Luzern gilna exemplet. Flere af dellagarne i den olyckliga insurreksionen hafva