Article Image
NINGSARRETEN. Så heter en i Paris nyligen utkommen bok, som har till författare, öfverste Ardant, öfverste vid genikorpsen och medlem af deputerade kammaren. Detia lärorika och högst interessanta verk visar, alt dessa gigantiska företag hufvudsakligen leda sitt ursprung från fördraget den 6:te November 1815 och det då rådande sträfvandet att hälla Frankrike i lygeln och skydda sig emot detta rike. Utaf de Frankrike pålagda kontributionerna fiugo 15712 millioner Frances den bestämmelsen att innesluta Frankrike i en gordel af fästningar; men med undantag af Spanien, som af de till Pyrengerpassens befästning erhållna 7!f, millioner ej använde ett enda öre till sästningsverk, hafva alla makter, såväl till skydd emot ett nytt franskt eröfringskrig, som emot det oroliga folkelementet, i och för såstningsbyggnader gjort ända på vida mera. Så har konungen af Nederländerna, som erhöll 60 millioner, till 1850 byggt upp 15912 millioner; Preussen, llessen, haiern o. s. v:, som till ikhengrånsens befästning erhöllo 60 millioner, hafva vid Rhen och Donau for sästningsbyganader förstört 462 mill.; kon. af Sardinien, som i egenskap af italienska Alpernes väktare emot Frankrike erhöll 40 millioner, har på fästoingsbyggnader användt 25 millioner (deraf citadellet i Genua ensamt kostat de 42). Österrike har i Italien och Tyrolen byggt upp 30 millioner, Belgien emot Tyskland 42 millioner, Holland, för att göra sig ointagligare, 30 millioner, Ryssland, för alt desto bättre kunna tyrannisera Polen och betäcka sig emot Sverige, Preussen och Österrike, 75 millioner, och härpå bar Preussen svarat genom att bygga fästningar for 535 millioner, Österrike genom alt bygga citadellet vid Komorn, bvilket kostar 50 millioner, och Sverige genom Carlsborg (20 millioner). Frankrike har icke kunnat blifva efter alla dessa emot detsamma riktäde ansträngningar och har ulgilvit 125 millioner för sina gränsors försvar, hvartill ännu kommer befästningen af Paris med 440 millioner och sjöbefästningar med 44 millioner, inalles för Frankrike 289 millioner, oberäknadt bestyckaingen af de upprättade vallarne. Frägan, om Frankrike nu skall inställa eller sortsätta arbetet på sina försvarsverk, besvarar hr Ardant sålunda, alt det visserligen ännu göres behos af en ringa summa för den, genom förlusten af Saarlouis och Landau, särbara punkt, men att de från många håll såsom nödvändige ansedde oerhörda befästningarne af kuster, sjostäder och hamnar äro ösverslodiga, och att skeppsbatterier måste , trots Paixbans-kanoner och ångfartyg, stå tillbaka för såstningsbatterier. Häri synes den ministeriella hufvudorganen, som anmäler Ardants bok, fullkomligt instämma.

19 januari 1847, sida 3

Thumbnail