Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1847, sida 3

Prinsen förde ett mycket verksamt lif och måste ofta skilja sig från sin unga gemål. Så gjorde ban, när Engelsmännen bombarderade Köpenhamn och hotade intaga hela Danmark, en lång resa, för att personligen uppmana soiket till försvar. Under hans täta resor hade hans gemåls rykte ej blifvit aldeles oantastadt. Man talade om flera kärleksintriger, om hennes lättfärdighet och utpekade den unge baron Van Morsen, en kammarherre hos enkedrottningen, såsom hennes gunst! ng. Man visste dock ingenting säkert. V. Morsen nekade på det bestårndaste och sökte all genom ett otadeligt uppförande och sanwetsgrant uppfyllande al sina pligier slå allt förtal med lögn. Han var son af en for fiera år tillbaka afliden högre officer; alla sina lediga stunder använde han att besoka sin gamla mör, bvars endla stöd hau var, och som bodde i en lilen by några mil från Köpenhamn. Han gåälde allmänt för en bildad, ovanligt snillrik och adel man. Nar ryktena nådde prinsens öron, svor han att hämnas och all skilja slg vid sin trolosa gemz!. Hav låt oasflåtligen Observera henne. och hans spioner singo hvarken dag eller natt släppa V. Morsen ur sigte. Redan började han att anse alllsammans för endast förtal, när hans boistallmästare, grefve 0.., öppnade ögonen på honom. Grefve O... lörsäkrade att ehefen för polisen, som skulle bevaka de misstänkte, misstagit sig och ej var nog slipad för att uträtta hvad som honom blifvit ombetrott; Van Morsen stannade hvarje gång blolt en liten stund hos sin mor och begal sig från henne, vanligen till sjös, lill ett lustställe, hvarest prinsessan väntade honom. Han hade personligen öfvertygat sig derom, och man kunde vid första lägliga tillfälle bringa ljus i saken. Polisen blef nu ledd på rätta spåren, och denna natt förskaffade man sig på nyssbeskrifne vis fullständig visshet. . Så snart geheimerådet N. kommit tillbaka till Kö